Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 28 feb. 1939 - Nordström, G. Hilding: Den svensk-norska socialdemokratin och unionsfrågan före 1895
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk-norska socialdem^okratin och unionsfrågan före 1895 89
högern odh moderaita vänistern isitällide siig viissienligen i ’stort sott ipå
samirna ståndpiunkit som Aem renia väniSitern i isj älva sakfrågan, men de
båda förstnämnda partierna anisågo i motsats till venstre, att man icke
kunde anses uppge något av ;sin rätt, därigenom att man tog upp
för-hiandlingar om saken med Sverge. Folkrättslig ihövlighet krävde detta.
Ett ’br3^skt haodlingssätt vore Ibloitt ägnat att ge intryck av brutal
knyt-nävspolitik, f ramihållier den lelijest venistrepolitiisikit lortoidoxe hiistorikerni
Sars.
Vensitres uppläggning av den nya unionspolitiken ^^äckte missnöje
i vida svenska kretsiair. Även i Norge saknadesi icke opponenter, f rämst
givetvis inom högern. Venstre kunde dock falla tillbaka på den starka
ställning, som det försikaffat sig bland Iböndeir, småfolk ooh i
mei^kan-tila kretsar, och underlaget stärktes ytterligare av att
isiocialdemokra-tin viisade sig i sitort sett dela venistreledarnas unionisfientliga
uppfattningar.
Norsk socialdemiokrati anisåg -nu också tidpunkten vara inne för
partiet att klart ange sin ståndpunkt. En ry partiets iledandie män,
O. G. Gjosteeni, hade redan: :i ett tall vid en tidigare 17
maj-demonstration hotat med att arbetarna skullie resia. kravet "ut ur unionen’’,
därest unionstvisteirna, såsom vensitirie förmienade, sitode hindrande i
vägen för rösträttsfrågans lösining i Norge.^^ Det istannade den
gången vid retorik. Men nu tog han i hårdare i den artikel, som stod att
iäsa i norska Social-Demokraten den 28 fébruairi 1892. Där uppställde
han som len parti fordran, att Norge iborde träda ut ur unionen:. Man
ville, skrev hatn, få ett slut på "detta evininerliga spiektakel "för (aitt
kunna viinna någon ’resonains för arbetairnas krav. Norges, airbeitaire,
förmenade Gj0steen, hade intet gemensiamt i len union med
storsvenskarna. Den borde ersiättas med "en union melleim det norske och det
sveniske foilk. Den vil lleve."
De norska isociaiMeimokraternai ^voro angelägna om att finna stöd
för isin uppfattning hos de svenska partivännemai. Frågam bragtes
därföi- på tal vid ett besök, :som Brainting lavlade i Kristianiia i miedito
av fidbruari 1892. Han höll vid détta tilfälle ett rent
teoretiskt-socia-listiskt föredrag på studentersamfundet men inbjöds efteråt till ett av
den norska partistyrelsien anordoat möte, vid viliket förhoppningar
uttalades om ett fortsatt gott isiamarbete melflan Norges och Sverges
socialister. Biranting, isom alltid ivrat för ett sådant samförstånd, för-
11 H. M. Lange, Arbeiderpartiets historie 1887—-1905.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
