Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - Arbetarrörelsens vardag - Västberg, Disa: Kvinnorna i den socialdemokratiska rörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 Disa Västberg
samhällsarbetet fick aktualitet i en av Morgonbris öppnad dikskussion
efter senatsvalen 1937 och inför de kommunala valen 1938. Några
siffror illustrera läget. Kvinnorna ha inte en enda representant bland
första kammarens ISO ledamöter och ha endast 11 av de 230
ledamöterna i andra kammaren. Före de senaste valen bestodo landstingen
av 1,140 män och — 9 kvinnor. Och i stads-, kommunal-,
municipal-och kyrkofullmäktige sutto 1,130 kvinnor, varav över hälften i
kyrkofullmäktige, medan männens antal uppgick till 38,544. Efter en av
kvinnoorganisationerna gemensamt arrangerad kampanj inför valen
blev resultatet en avsevärd framflyttning av positionerna. Antalet
kvinnor i landstingen ökades från 9 till 41, varav 37 från vårt parti,
och i stadsfullmäktige från 171 till 305, varav 162 från
socialdemokraterna. Siffrorna från övriga kommunala val äro ännu inte
sammanställda, men tendensen är densamma även vid dessa val. 8 landsting
och 10 stadsfullmäktige sakna dock alltjämt kvinnor. Även många
orter på landsbygden äro totalt mörklagda när det gäller kvinnlig
representation i det kommunala livet.
Vårt krav på ökad kvinnlig representation har aldrig inneburit att
vi skulle önska placera okvalificerade kvinnor på olika poster. Inför
förberedelserna till de senaste kommunala valen uppfordrade
kvinnoförbundets ledning i cirkulär till klubbarna förbundets medlemmar
att på arbetarkommunernas möten framföra eventuella krav på
kvinnliga namn såväl till fullmäktigevalen som ock till ombud vid
konferenserna för nominering av kandidater till landstingsvalet. Kvinnorna
skulle dock icke proponera på att få kvinnor placerade på respektive
listor endast därför att de voro kvinnor utan framföra sådana namn
som representerade aktivitet, duglighet och förtroende, varjämte
medlemmarna även lades på hjärtat att kvinnorna inom partiet skulle
beakta tidens krav på föryngring i det kommunala och politiska livet.
Förbundet ville även bestämt avböja att man tilldelade kvinnorna en
eller flera platser på listan att besättas av kvinnorna efter egen önskan,
ty även om detta skulle gå ut över den kvinnliga representationen så
ansågs dock bättre att kvinnorna fingo ställa upp i fri och öppen
tävlan, då kvinnorna icke krävde någon särrepresentation utan endast
önskade att inom partiet bli behandlade som alla övriga medlemmar.
Partiets mångårige sekreterare och valledare, statsrådet Gustav
Möller, förfäktade vid kommunalkonferensen 1938 en annan
ståndpunkt. Han bringade i erinran sin från tidigare konferenser kända
uppfattning, vilken även blivit i största utsträckning beaktad av
respektive distrikt vid nomineringen av kandidater till riksdagsvalen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
