Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3-4, 1939 - Arbetarrörelsens vardag - Nilsson, Torsten: Ungdomens uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ungdomens uppgifter 151
digheter. I detta krav ligger ingenting religionsfientligt. Religionen
förblir privatsak inom socialdemokratin. Många uppriktiga kristna
ha för övrigt med stöd av den kristna kärleksläran anslutit sig till
socialismens rättfärdighetsideal. När kravet en gång formulerades,
så var det för att man ansåg, att staten inte ’borde ’favorisera och
understödja en viss religionsriktning på de övrigas bekostnad.
Principiellt har härutinnan ingen förändring skett. Dock anser mången
numera, att likaväl soim samhället vill uppehålla en viss kontroll på andra
områden, så bör det övervaka utbildningen av dem, som skola bli
folkets andliga ledare och inte frånsäga sig rätten att kontrollera vad
de predika. Med tanke på den roll som andra kyrkliga riktningar —
inte minst den katolska — i kulturellt och politiskt avseende spelat i
andra länder, så inger det en viss tryggihet, att det demokratiska
samhället handhar religionsförkunnarnas utbildning. Deras ställning är
sådan, att de lätt nog kunna få grepp över människornas tänkande och
föreställningar.
Landets försvarspolitik har alltid stått i brännpunkten för
arbetar-ungdomens intresse. Det säger sig självt, att den socialdemokratiska
ungdomsrörelsen strävat för fred och nedrustning. Den har hoppats
på en mänskligare metod att övertyga än det brutala våldets. Dess
livslinje har varit arbete och skapande gärning, en heroism
sammankopplad med freden, vilket är motsatsen till våldsmentalitetens syn på
sättet "att leva farligt". Då den emellertid icke förnekat nationen utan
tvärtom understrukit, att den är förmer än "en bit av en karta", att
den är en historisk produkt och att språket, rasen, ödesgemenskapen
framkallat en karaktärsgemenskap, som det skulle vara brottsligt att
underskatta, så har den varit redo att värna om dessa värden. Den
fortgående sociala upprustningen har stärkt medvetandet härom. På
den tid, då den överväldigande delen av folket icke kände någon
delaktighet i nationen, var det svårare att mobilisera försvarsviljan.
Sedan man påtagligt över^bevisats om, att ens uppgift icke endast är att
blöda på landets slagfält och äta dess hårda bröd, har inställningen
förändrats. Det har blivit en gemensam angelägenhet att värna om ett
land, som jämfört med många andra i kulturellt och materiellt
hänseende är att föredraga. Den utrikespolitiska utvecklingen har även
haft något att berätta. Den har på sitt sätt övertygat. Folket känner
hotet utifrån. Försvaret av landets kultur är nära förbundet och
av-hängigt av den nationella frihetens bestånd. Kulturen är tyvärr icke
ett försvar i sig. Våldets apostlar ha icke respekt för någon annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
