Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 26 apr. 1939 - Litteratur - Heckscher: Svensk konservatism - Holmö: Socialismens etik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 LiiteraHtr
beredvillighet att »lindra nöden» kunna urskiljas hos ideologiska partia
bildningar. — Med dessa sista synpunkter har ingalunda riktats någon
allmän anmärkning mot Hecksch>ers framställning; endast i ett par
enstaka fall skulle man möjligen kunna tala om att betydelsen av några
vaga sociala uttalanden från konservativa författares sida för starkt fram-^
hävts.
Jörgen Westerståhl.
Rad, Holmö: Socialismens etik, Natur och kultur 1938. 399 sid. Pris 7:50.
I förlagsreklaim/en framhålles, att denna bok lämnar en grundlig
redogörelse för »vad socialismen syftar till». Det förhåller sig emellertid icke
«å. En utförlig redogör!els’e iäimnas endast för författarens egen speciella
»socialism» och för dess teoretiska grundval: en serie förvirrade etiska
och psykologiska teoriier. Detta överensstäimmer väl med den
egendomliga terminologi författaren själv genomgående använder. Under rubriken
»den moraliska bedendomens olika kategorier» uppräknas sålunda som
första nummer »religionien» och om M.arx fälles följande omdöme: »Låt
oss först som sist slå fast, att Karl Marx i allt vad han skrivit icke i
något isammainhang gjort sig skyldig till något utta,lande, som ens
skenbart kan tolkas så, att han var socialist eller ens vän av socialismen.»
Marxismen avfärdar författarien genom att framdiraga uttalanden från
anti-marxistiska deltagare i en härom året avhållen moralpristävlan. Efter
att ha anfört ett dylikt yttrande skriver han »att få tänkare på ett Siå
närgånget sätt killat den materialistiska villfarelsens drabanter inom den
socialistiska rörelsen under struphuvudet.» Marxismens klassteori ersätter
Holmö med sina tre »ideopatiska» kategorier dels parasiterna, dels
snyltgästerna, vilka i likställighetens namn fordra mer än de gjort sig
förtjänta av — dessa båda grupper utgöra folkets imassa — samt en
lågmält och försagd grupp, som gör anspråk på sin rätt att alltid självmant
fullgöra sina skyldigheter i enlighet med moralens bud.
Beträffande det politiska läget yttrar författaren bl. a. att
arbetarrörelsens prekära läge just nu »ytterst ha sin grund i orsaker, som bero
på de försyndelser mot tänkandets etik som man nära nog allmänt
genom inbilskhet, dogmatisk träldom, politisk maktsjuka och metentelosis
(!) hiar gjort sig skyldig till.» På ett annat ställe heter det: »Flertalet
av våra dagars politiker och lagstiftare ha säkerligen icke ens gjort sig
mödan att slå upp Nordisk Familjebok eller någon annan någorlunda
tillförlitlig uppslagsbok för att taga reda på vafd som menas med
^ob-jekt^ ^objektivt’, ’objektiva grunder^ ’objektivitet’ i jämförelse med
’isubjekt’, ’subjektivt’, ’subjektiva grunder’, och ’subjektivitet’, ty i så fall
skulle de icke kunna resonera och lagstifta på sätt, som de merendels
göra.»
Det må vara nog med dessa exempel på författarens resonemang för
att visa, att framställningen i allmänhet rör sig på ett plan, där ett
kritiskt bemötande endast vore uttryck för ett onödigt pedanteri.
Beträffande huvudtankegången, vari laboreras med något som kallas vederlags-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
