Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1940 - Gårdlund, Torsten: En skam att vara svensk?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lin skarn att vara svensk?
att framstå som ljumma gentemot det kämpande broderfolkets sak ha
neutralitetens anhängare tvekat att bemöta de sakligt tvivelaktiga argument
och de i en demokratisk debatt otillåtna metoder, som ofta nyttjats av
in-terventionister. Man fick ett intryck av hur långt denna undfallenhet för
"folkstämningen" höll på att gå, då tidningen Dagens Nyheter, vilkens
politiska linje under de senaste påfrestande månaderna varit förebildlig
i sin fasthet och klarhet, nu under de panikartade dagarna mellan
statsministerns kommuniké och konungens yttrande började tala om att
kommunikén "verkat som en kalldusch" såväl i vårt land som i Knland och
begära att regeringen skulle "träda ut ur sin isolering". Sådana
eftergifter för en "folkstämning", vilken i huvudsak är en illusion — detta framgår
ju av förtroendeuttalanden för regeringen från de partier och
organisationer som räkna hundratusentalen av vårt folk — kan i längden icke
försvaras. Om en sådan undfallenhet får vinna insteg i vår offentliga debatt
befrämjas omdömeslösheten, förvirringen och paniken; vägen beredes för
de krafter, vi söka värja oss mot.
Det kan sägas, att det är en skam att vara svensk — i en mening. Det
är en skam att vara svensk i teamma mening Bom det i denna tid är en skam
att vara människa. Det är en skam att Österrike, Abessinien, Spanien,
Tjeckoslovakien, Albanien och Polen hänsynslöst krossats av våldets
makter, det är en skam, att en grupp våldsverkare i åratal fått förtrycka
oliktänkande eller människor av en annan ras, det är en skam att kultur och
vetenskap fått trampas ned av följen, som öppet uttala sitt förakt mot
förnuft och kultur. Det är en skam att detta acceperats, att icke striden förut
tagits upp mot allt detta. Det kan även från denna Jiögre isynpunkt sägas
vara ett vanvett att människor på ena sidan av ett nordligt vattendrag få
kämpa för sin rätt och frihet medan folket på den andra sidan lever
vidare utan kamp för de värden, som även de bekänna sig till.
Det är icke orimligt att överväldigas av denna stämning. Från
inter-ventionistiskt håll har man stundom, tydligen utgående från denna
stämning, krävt en ovillkorlig uppslutning vid Finlands sida i dess kamp mot
Sovjet. Men man har knappast klargjort innebörden av denna tanke.
I Ahnlunds och Bratts broschyr uttryckes denna ståndpunkt med
orden: "Har man fantasi nog att möta tragedins vidd, då förstår man även
att det icke kan, icke får gå så (att Finland krossas), kosta vad det vill!"
Men innebörden i denna tanke blir intervention utan villkor och utan
hänsyn till konsekvenserna. Och när man en gång valt denna linje äro alla
andra argument överflödiga; frågan är ställd utom vidare diskussion. Den
ISO avgörande slutsatsen måste bli, att vårt land skall gå till detta offer, även
Tiden 3 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
