Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1940 - Wellander, Erik: Bottenskola eller enhetsskola?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik WMumier
spörsmålet närmare, om den senare övergången till högre skolform i stället
bör organiseras från folkskolans sjunde klass. Givet är att det för
landsbygdens barn vore en stor fördel att kunna stanna ännu ett år i hemmet.
Givet är också, att även denna fråga kan finna sin lösning inom
enhetsskolans ram, n^en utan avsevärda kostnader går det näppeligen.
Detta är således i korthet deras ståndpunkt, som önska en enhetsskola,
smidigt tillrättalagd efter faktiska behov. För dem som i detta program
frukta konservativa eller reaktionära strävanden kan det vara av intresse
att veta, att det kanske radikalaste enhetsskolsystem, som efter förra
världskriget genomfördes i Europa, nämligen i revolutionens Wien, byggde på
obligatorisk uppdelning av barnen efter fjärde folkskoleklassen. Den
radikalsocialistiska regeringen i Thiiringen genomförde år 1922 likaså en
enhetsskola med fyraårig grundskola och differentiering från femte
skolåret. Inför dylika fakta synes det svårt att beteckna den fyraåriga
grundskolan som till sitt väsen odemokratisk.
Mot denna plan att realisera enhetsskoleidén avtecknar sig nu mycket
skarpt det s. k. bottenskoleprogrammet, vars väsentliga och man frestas att
säga enda programpunkt är att alla högre skolformer skola bygga på
odifferentierad sexårig folkskola.
I Sverige fick bottenskoletanken sin klassiska utformning år 1883 i en
liten skrift med titeln "Folkskolan såsom bottenskola", vars författare var
dåvarande folkskolläraren Fridtjuv Berg. Sedan dess är det han som givit
riktningen åt den skolpolitiska utvecklingen i vårt land. Det är för en rätt
uppfattning av denna utveckling av vikt att ha i minne Fridtjuv Bergs
framställning av bottenskoletanken.
Enligt Fridtjuv Berg måste bestämd skillnad göras "mellan en
grundläggande uppfostran, som är övervägande allmänmänsklig, samt en därpå
vidtagande, som är övervägande individuell". Gränsen mellan dessa skilda
slag av uppfostran sammanfaller för Berg med gränsen mellan barndom
och ungdom, och den gränsen sätter han till slutet av sjätte folkskoleåret.
Folkskolan var då sexårig. Först sedan hela den sexåriga folkskolan
har passerats, får övergång ske till högre skolformer. Ingen annan
övergång tillätes. Det är detta som är bottenskolans princip: alla högre
skolformer måste bygga på avslutad sexårig folkskola.
Fridtjuv Bergs program är enkelt och klart, och hans terminologi är
lika enkel och klar. Så småningom inträder en viss förvirring i begreppen,
220 i det att termen bottenskola mer och mer börjar ersättas med termen en-
Tiden 4 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
