Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1940 - Litteratur - Hägerström: Socialfilosofiska uppsatser (Westerståhl)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratut
ningen om en internationell rättsordning,
i en situation när det ej finns något
erkänt organ som upprätthåller denna
ordning, skulle innebära en fara och vara
särskilt ägnad att åstadkomma bitterhet
och krig mellan folken. Den enkla
invändningen mot detta och liknande
resonemang är ju, att likaväl som parternas tro
på att de hävda rättsanspråk, att det är
deras rätt som kränkes av motståndaren,
hos dem kan alstra större indignation och
aggressivitet, så kan denna tro verka
hämmande på aggressiviteten. Ett enkelt
utnyttjande av den överlägsna styrkan
möter ett moraliskt motstånd både inom
de egna leden och hos den neutrale
åskådaren. Vilken av dessa
rättsföreställningens båda olika verkningar som är den
betydelsefullaste, torde knappast entydigt
och en gång för alla låta sig avgöra.
Det är uppenbiart Hägerströms tillit till
sanningen, till den intellektuella
upplysningens förmåga att ge oss "en friare och
fjärrsyntare blick", ett "mildare
bedömande av all mänsklig strävan", som
förklarar hans ställningslaganide. Efter
graden av fömuftighet skiljer han mellan
naturliga strider exempelvis "den i sig
naturliga klasstriden" och fanatisk kamp
"av isamma natur som ett religionskrig".
Människornas värderingar få ett rationellt
drag i den män de äro uttryck för intres-
sen — ett begrepp som Hägerström inför
utan närmare granskning. Han talar i
detta sammanhang t. o. m. om att
bourgeoisien vid den franska revolutionen
kämpade för "reella värden", vilket måste
betecknas som en mycket egendomlig
terminologi från Hägerströms
utgångspunkter. Intressenas fömuftighet gör, att de
också kunna försonas med varandra.
"Naturliga människor av samma kött och blod
kunna alltid, huru de än kämpat och huru
än deras intressen strida mot varandra,
komma till förlikning och samverkan."
Får det välförstådda egenintresset leda,
så skall det finna den bästa vägen även
ur det allmännas, det belas synpunkt. En
social klassrörelse leder "till en verklig
höjning av det allmänna välståndet i
samma mån, som man oförvillad av
hetsande religion skaffar sig kunskaip om
verkligheten, särskilt de
nationalekonomiska och de allmänna socialpsykologiska
sammanhangen och målmedvetet kämpar
för sina intressen".
Att skaffa "kunskap om verkligheten"
var således för Hägerström ej blott en
vetenskaplig ambition utan det var även
en nödvändig förutsättning för en lycklig
samhällsutveckling. Sanningen var mer än
målet för hans filosofi, den var
hansddeo-logi.
Jörgen Westerståhl
319
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
