Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1940 - Gårdlund, Torsten: Ungdomen och arbetslösheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ungdomen och arbetslösheten
att åtgärderna i allmänhet avsågo att omfatta även dessa grupper är fullt
rimligt, stiger silfran för ungdomsarbetslösheten väsentligt, och de vidtagna
åtgärderna erhålla i motsvarande grad mindre vikt. Konjunkturåterhämtningen
efter 1933 medförde lösningen av ungdomens arbetslöshetsproblem;
sysselsättningen för de yngre förbättrades t. o. m. snabbare än för den äldre
arbetskraften. I någon mån bidrog den under dessa år utvidgade
yrkesundervisningen att avlasta de yngres arbetsmarknad: antalet elever vid de
kommunala yrkesskolorna (under höstterminen) ökade från i runt tal 16,300 år 1930
till 22,500 år 1933. Enligt senare uppgifter, som omfatta skolår, ökade
elevantalet från 30,000 skolåret 1934/35 till 36,700 skolåret 1936/37; kostnaderna
för denna yrkesundervisning fördubblades under perioden 1930—36.
I några föredrag under hösten av arbetsmarknadskommissionens ordförande,
landshövding Thomson, har det i framtiden befarade
ungdomsarbetslöshets-problemet berörts; det har uttalats, att en beredskap i god tid bör uppbyggas
och att åtgärderna framför allt böra inriktas på yrkesutbildning för den
arbetslösa ungdomen. Arbetsmarknadskommissionens ordförande har även varnat
för att man denna gång skall begå samma misstag som i början av den förra
arbetslöshetskrisen, att nedskära statsanslagen för ungdomens utbildning.
Samma synpunkt framfördes av 1934 års sakkunniga rörande
ungdomsarbetslösheten, i vilken landshövding Thomson var ordförande. Det har tyvärr även
denna gång funnits ett visst fog för sådana varningar. I den senaste budgeten
höjdes visserligen en del anslag för utbildning, som hade mera direkt
arbets-löshetspolitisk syftning, särskilt anslaget för stipendier åt elever vid
verkstadsskolor för arbetslös ungdom. Men enligt 1939 års besparingsplan beskuros
en rad anslag för annan utbildning i folkbildningens eller
yrkesundervisningens form. Sedermera har skolöverstyrelsen utfärdat vissa riktlinjer för
utdelandet av stipendier till eleverna vid folkhögskolorna; samtidigt som
elevavgifterna höjts på grund av livsmedelsprisernas stegring ha enligt dessa
riktlinjer en strängare behovsprövning införts för elevstipendierna. Det
förhållandet att tillströmningen till folkhögskolan i är varit större än någonsin
kan icke tagas till försvar för denna olämpliga besparingsaktion. Man får
dock hoppas, att de nämnda åtgärderna från statsmakternas sida komma att
motverkas av den ökade beredvilligheten till insatser mot
ungdomsarbetslösheten, som kommit till uttryck inom folkhögskole- och folkbildningskretsar.
Om vi nu råka in i en period av ökad ungdomsarbetslöshet, kommer
arbetsmarknadskommissionen sannolikt att begära folkbildningsorganisationernas
medverkan för att ordna kurser för arbetslösa. Då, om icke förr, komma väl
anslagsminskningarna till dessa organisationer att revideras. ;579
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
