Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
N:o 38
Kllru Lotte!
Du kan icke — du måste!
Din kusin Hermann.
* »
ff
Kilre Hermann!
Vi skrifva tillsamman; ty vi »ro naturligtvis
förlofvade. Tank dig, dä jag för hr rentier Schlltz
berättat mina galna streck, tar han mig om halsen
och kysser mig! Då hade jag intet annat att göra
äu att kapitulera.
Och jag, segerherren, tillägger, att hon till strafl
(Br den veckolänga svartsjuka, jag måste känna —
och i hvilken du bestyrkte mig om fjorton dagar
måste gå till brudpallen.
Dina „kära släktingar",
ff *
*
Kärn barn I
Nå — ändtligen!
Eder glade Hermann.
Elf och annaf om €\vf’ords
universitet.
Uret fi"’*» korrespondent.
London den 5 sept. 1894.
Historisk återblick.
Till en beskrifning af Oxfords universitet —
om Un aldrig så kort och anspråkslös — hör
nödvändigtvis en historisk inledning. Ingenstädes är det
nutida mera sammanvilfdt med det förflutna,
ingenstädes har den historiska utvecklingen varit mera jämn
och fri trån revolutionära slitningar, ingenstädes är
det mera nödvändigt att känna det som varit för att
förstå hvad som är.
För ett århundrade sedan yttrade man sig med
mycken tvärsäkerhet om det första grundandet af
Oxfords universitet: Alfred den store försäkrades ha
grundlagt universitetet och då visat detsamma en
frikostig välgörenhet. Vår tids kritiska forskning har
uppvisat, att detta är en grundlös legend och att
ingenting kan med visshet uppgifvas om tiden för
universitetets uppkomst. Emellertid synes staden
Oxford ha uppkommit redan på 700-talet. Enligt
det riktiga historiska dokumentet af 1086 the
Do-inesday Book hade Oxford då 1,700 innevånare, och
fastän eu rätt uttörlig beskrifning lämnas om staden,
nämnes ej ett ord om tillvaran af ett universitet.
Det Bynes så småningom hafva uppkommit under
kyrkans hägn, och man har full visshet om, att det
existerade 1187.
Under hela medeltiden voro Oxfordstudenterna
kända som väldiga slagskämpar. Dels lågo de olika
„ nationerna1* i läjd med hvarandra, dels förenade
sig studenterna (ill levererandet al riktiga bataljer
med stadens borgare, de s, k. ,town-and-gown
coin-motions". Är 1208 var själfva universitetets tillvara
hotad genom en sådan strid. Eu student hade i
våda dödat en kvinna och flydde. Oxfords
borgmästare, lifligt understödd af befolkningen, tog sig an
saken och då den egentliga gärningsmannen ej kunde
finnas häktades två al hans rumkamrater. iled
konung Johans begifvande — han var känd för att
hata präster och studenter — blefvo de olyckliga
kamraterna hängda. Då beslöto studenterna ined
professorerua i spetsen att lämna det ogästvänliga
Oxford och 3,000 man starka tågade de därifrån.
Borgarne insågo då, att de triumferat för tidigt, och
att de „ slaktat, gåsen, som värpt de gyllene äggen."
De böulöllo ifrigt att studenterna skulle återvända,
men studenterna voro högeligeu uppretade och
fordrade medgifvandet af hårda fredsvillkor. Det dröjde
i åratal innan man kom till någon uppgörelse, men
till sist uppträdde den påfliga legateu Nicholas af
Tu8culum soiu skiljedomare. Hans rätt betungunde
och förödmjukande villkor blelvo godkända af
borgarne och Oxford återvann sitt universitet. Alt jämt
klagades öfver, att borgarne ,klådde" studenterna i
flere än en bemärkelse. Hyrorna för hostad voro
mycket höga och alla slags förnödenheter voro dyra.
Denna omständighet jämte svårigheten att hålla styr
på de fria stndenterna gaf anledning till
upprättandet af „kollegier", hvilka spelat, så stor roll i Oxford
och ännu utgöra det utmärkande draget af det
engelska universitetslifvet.
Kollegierna i Oxford.
Universitetets historia sedan slutet af medeltiden
är i själfva värket kollegiernas historia. Den gamla
historien om att Alfred den store Bknlle ha
grundlagt University College 872 godkännes icke af någon
allvarlig forskare, ehuru väl man flrnde en
tnsenårs-jnhilenmsfest i kollegiet 1872. Man anser nn, att
kollegiet uppkommit i början af 1200-talet*). År
1229 hade det varit en häftig strid mellan borgare
och studenter i Paris med det resuUaL, att en bel
del studenter i synnerhet’ engelska lämnade Paris och
enligt, inbjudning af Henrik III slogo sig ned i
Oxford, sedan konungen genom k. bref uppmanat
borgarne i Oxford att främja studenternas välbefinnande
och bereda bostäder åt dem. En af de från Paris
utdrifna engelska studentenia master William från
Durham omfattade det nya lärdomssätet i Oxford med
lifligt intresse, och när ban dog 1249 som
kyrkoherde af Weremonth, „mycket lärd och mycket rik",
testamenterade han till nnivorsitetet i Oxford 310
mark för inköp af årliga räntor till underhåll af tio,
elfva tolf eller flera Masters. Dessa lärda studerande
synas 1253 hafva iuhjuilJta att lefva och studera
tillsamman i ett hus inköpt genom Williams af
Durham t,e8tamentmedel och University College sålunda
uppkommit. Ballin! College räknar sitt ursprung från
1260, då John Balliol, den ryktbare pretendenten
till skottska tronen, upprättade ett slags „fattighus"
för studerande. Balliols enka Devorguilla gjorde
frikostiga donationer till the house of the Schotars of
balliol och upprättade 1282 bestämda stadgar för det
samma. Huset styrdes nf en principal och två
proe-tors. Tre mässor skulle hållas årligen för Balliols
och hans bnstrus sjalar och deras namn ock nämnas
vid bordsbönerna. Vid måltiderna skulle det latinska
språket användas, och strängt strä|f var lagdt på
uraktlåtenhet härutinnan. Merton College grundades
1264 af Walter de Merton, rikskansler under
Uen-rik III och Edvard 1. Mertons kollegiestatnter,
stad-fästade genom k. bref. af 1274, voro i det stora hela
gällande ända til! förra århundradet och hafva tagits
till mönster vid upprättandet af kollegier både i
Oxford och Cambrigde. Exeter College grundades 1314
at biskopen af Exeter, Walter de Stapeltou. Han
förordnade, att kollegiets rektor skulle utväljas af
studenterna och vara wuier 30 år; studier i filosofi
uppmuntrades; förolilsuingarne började 6 eller 7 på
morgonen; middag åts kl. 10, supé kl. 5 och efter
kl. 9 fick ingen student vistas ute. Portnyckeln
hängde i rektorns rum. Oriel College räknar sin
början fråu 1326, Queen’a College från 1310, New
College från 1379, Lincoln College från 1427 och
AU Souls College från 1437.
Den stränga tukten i kollegiorna syntes värka
välgörande för främjandet, af sedlighet och flit, men
de ,fria" studenterna förde i allmänhet ett vildt lif,
hvilket de akademiska myndigheterna förgäfves sökte
stäfja. I början af 1400-talet förekommo åtskilliga
upplopp och stora slagsmål. För att göra slut på
detta utfärdade Henrik V 1420 en förordning, som
bland annat bestämde, att studenterna icke finge bo i
privata höstäder utun i colleges eller halls under
uppsikt al eu föreståndare. Denna förordning blef alt
strängare tillämpad och snart blef det slut med det
fria stndentlifvct. Det råder naturligtvis olika
meningar, om den ordning som vnnnits varit värd
frihetens förlust. Ända till 1868 voro alla studenter
nödsakade att tillhöra ett kollegium och f. n. är
antalet, af „non-cullegiut students" ringa.
Upprättandet at kollegier har lortgått ända till
våra dagar. Christ Church College upprättades 1546
af kardinal Wolsey, Trinity College grundades 1554,
St. Johns Oollege 1554, Jesus College 1571,
Wau-hatn College 1612, Pembroke College 1624, Worce-
•) The Colleges of Oxford: (heirhisfory and
traditions. XXI l.-httutunf coxrirlbuted by inembèrs of the
Colleges Edited by Andrew Clark. M. A. Fellow of
Lincoln College, Oxlord. London 1891.
st,er College 1714, Keble College 1870 och Hertford
College 1874.
Alla dessa kollegier äro på samma gång
samfund al akademiska medborgare — lärare och
studerande — som bo och äta tillsamman och
högskolor, som styra sina egna angelägenheter och äro
nästan oberoende af universitetet. När man frågar en
akademiker i Oxford om rätta förhållandet mellan
kollegierna och nniversitetet, så svaras ofta, att det
kan lämpligen liknas vid de amerikanska staternas
förhållande till unionsregeringen i Washington. De
stifta egna lagar och hafva fullständig home rule.
Och kollegierna förete ganska stora olikheter.
Titlarne på koUegieföreståndarne äro, ehuru betecknade
samma sak, olika: Christ Chnrch College har sin
rdenn", Exceter och Lincoln sin „rector", Balliol
sin „master", Merton, Kehle m. fl. sin »warden",
Oriel sin „provost", Magdaleu, Trinity m. II. sin
rpresident" och Brasenose, Jesus och Hertford sin
nprincipal ". Inträdesexamen till kollegierna, motsvarande
studentexamen, företer ganska stora olikheter. Den
svåraste examen är lör inträde till Balliol College
och de som studera dilr måste för sin grad icke
nöja sig med att läsa för goilkänilt pass, utan tör
högre betyg, honours. Man ser ofta engelska
universitetsmän å boktitlar o. 8. v. utsätta det
kollegium där de studerat, ty kollegierna hafva olika
anseende i den lärda världen.
Kehle College.
Jag bodde större delen af förra månaden i
Kehle College, som var upplåtet för ett begränsadt
antal af „University Extension" studerande. Detta
kollegium hör till de nyare, men vid deSB anläggning
har man så noga som möjligt följt planen för de
äldre kollegierna. Kollegiet är grundadt af vänner
till engelska statskyrkan och är uppkalladt efter
kyrkohorden Jolin Keble, en af ledarne af Oxford-rörelsen
på 1830-talet och äfven ryktbar som andlig skald,
„Christ.ian Year" m. m.
Liksom öfriga kollegier imponerar Keble College
genom sin storlek. Byggningarne med trädgårdar
npptaga fyra och en half acres mark. Frontsidan
vättar mot universitetsparken och är ståtlig och
tilltalande. Stilen är trettonde århundradets gotik med
ganska rika utsirningar, och tegel af olika färger ha
användts med god effekt. Inträder man genom den
väldiga portalen lir man inne på en mycket vidsträkt
gård, omgifven på alla sidor af byggningar. Till
höger är Keble Chapel, där under pågående termin hvarje
dag gudstjänst hålles, och till vänster är Keble ball,
kollegiets matsal med plats för flere hundra personer,
det präktiga biblioteket, studenternas klubbrum,
föreläsningssalar m. m. I bakgrunden är en stor
byggnad med studenternas rum och där bakom en
förtjusande trädgård med plats tör bållspel o. 8. v. Jag
hade ett par rum på nedra botten, ett sofrum,
ytterligt litet med en smal ocli hård säng och med
järngaller för det lilla, smala götiska fönstret, lifligt
erinrande om en klostercell, ett större och beqvämare
studierum ined vacker utsikt öfver en gräsmatta med
ilen härligaste grönska. Måltiderna intogos i „the
hall" som genom sin storlek, göthiska stil och sina
färgade fönster påininte om en medelstor kyrka. Den
serverade maten var riklig och god.
Keble College är uppfördt genom privata
per-sjners frikostighet. Kapellet, som till det inre är
rikt ntstyrdt med mosaikarbeten, glasmålningar och
sniderier, kostar öfver en miljon kronor, som
lämnats af en mr William Gibbs. Kehle College
rymmer omkring 200 studenter, hvilka erhålla husrum,
mat, och undervisning Jör det jämförelsevis billiga
priset af 82 pund sterl. per år.
Kximiensväsendet I Oxford.
Examensväaendet i Oxford ilr gauska inveckladt
och svårbegripligt. Såsom förut meddelats håller
universitetet icke någon inträdesexamen. Det
öfverlämnas åt de skilda kollegierna. Emellertid håller
universitetet fyra gånger om året responsions eller
„little go" examen, hvilken kan afläggas så väl al
medleiiimur af universitetet som af dem. hvilka ämuu
blifva medlemmar af universitetet. Denua examen
omfattar 1) aritmetik 2) algebra ellor Euklides’ två
första böcker, 3) grekisk och latinsk grammatika, 4)
öfversättning från engelsk till latinsk prosa, 5)
läsning af eu grekisk och en latinsk författare. Eu
del kollegier, t. ex. Christ Church College, beiria helt
och hållet den som g&Lt igenom reuponeions från inträ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:21:02 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tidenfi/1894/0304.html
