- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
117-118

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsfördelning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tvister, d. v. s. tvister, som röra
tolkningen av bestämmelserna i ett
kollektivavtal, och skiljedom i
intressetvister.

Obligatorisk skiljedom finnes i
Sverige icke lagstadgad för någotdera
slaget av tvister. Därest bägge parterna
så önska, kunna däremot rättstvister
för avgörande hänskjutas till den
genom en år 1920 antagen lag
upprättade Centrala skiljenämnden för vissa
arbetstvister. Av nämndens sju
ledamöter utses tre, däribland
ordföranden, av Kungl. Maj :t, två av
arbetsgivareorganisationerna och två av
landsorganisationen. De tvister, som
nämnden äger handlägga, finnas
närmare angivna i lagen, och den äger
rätt att själv vägra taga befattning
med frågor, som hänskjutas till den.

I åtskilliga främmande länder finnas
obligatorisk skiljedom i rättstvister
stadgad såsom t. ex. i Danmark och
Norge. Obligatorisk skiljedom i
intressetvister finnes genomförd endast
i ett fåtal länder. Föregångsland i
detta avseende har varit Nya Zeeland.
För speciella näringsgrenar med
särskilt vital betydelse för samhället (t.
ex. järnvägsdrift) finnes dock i
åtskilliga länder obligatorisk skiljedom
i intressetvister lagstadgad. Även för
Sveriges vidkommande är frågan om
vidtagande av särskilda åtgärder till
förebyggande av s. k. samhällsfarliga
arbetsinställelser (arbetsinställelser
vid kommunikationsföretag,
sjukvårdsinrättningar, de kommunala
belys-ningsverken och liknande företag)
aktuell.

Arbetsfördelning. Medan under
äldre tider de enskilda hushållen voro i
hög grad självförsörjande, så att inom
ett hushåll tillverkades praktiskt taget
allt, som hushållsmedlemmarna för
sitt uppehälle behövde, är hela det
moderna ekonomiska livet grundat på
byteshushållning. För de varor och
tjänster, som den ene kan
tillhandahålla, förvärvar han medel, som sätter
honom i stånd att anskaffa för honom
erforderliga varor, över vilka andra
disponera. Den arbetsfördelning, som
härav åstadkommes, ger ökad
effektivitet åt arbetet och leder därmed till
ökad produktion. Arbetsfördelningen
har dock icke stannat därvid, att de
olika yrkena såsom under skråtiden
förbehållits olika personer. Efter
storindustrialismens genombrott och
jämsides med maskinteknikens utveckling
har även den enskilda
industriproduktens tillverkning fördelats på ett
flertal händer, som hava att utföra skilda
detaljer i tillverkningsprocessen.
Arbetsfördelningen är en av de
avgörande förutsättningarna för den
nuvarande levnadsstandardens bibehållande.
Som de flesta goda ting har den dock

även mindre goda biverkningar. Den
gör arbetet ensidigare och mera
enformigt. Den skaparglädje, som den
enskilde arbetaren kan känna, då det
föremål, han skall tillverka, växer
fram under hans händer, finns det
föga utrymme för.

Arbetsförmedling innebär att bereda
en person, som önskar
arbetsanställ-ning av visst slag, möjlighet att
komma i kontakt med en annan person,
som har användning för arbetskraft
av det slag, över vilken den
förstnämnda disponerar, överskott av
arbetskraft på en ort inom ett visst yrke
och samtidigt underskott av
arbetskraft inom samma yrke på en annan
ort och av dylika ojämnheter betingad
arbetslöshet kan helt eller delvis
utjämnas genom en effektiv
arbetsförmedling. Även en ändamålsenlig
övergång från yrken med konstant
överskott av arbetskraft till andra
yrken kan befrämjas av en dylik.

Den betydelsefullaste delen av
arbetsförmedlingen i Sverige handhaves
av den offentliga arbetsförmedlingen,
bestående av ursprungligen efter
tyskt och schweiziskt mönster
upprättade, offentliga
arbetsförmedlings-anstalter. Dessa äro dels rent
kommunala, såsom t. ex. i Stockholm,
Norrköping och de skånska städerna,
dels länsanstalter, under vilka sortera
filialkontor. Såväl de kommunala
anstalterna som länsanstalterna åtnjuta
statsanslag och äro underkastade en
statlig kontroll, som utövas av
socialstyrelsen. Vid sidan av den
offentliga arbetsförmedlingen finnes även
privat arbetsförmedling, dels
yrkesmässigt bedriven av kommissionärer

— kommissionärsrörelse är
underkastad särskilda föreskrifter och för dess
utövande kräves tillstånd av
vederbörande länsstyrelse, i Stockholm av
överståthållareämbetet — dels för
medlemmarnas räkning av vissa
yr-kessammanslutningar.

Arbetsgivareföreningar. Arbetarnas
allt starkare fackliga organisation har
i flertalet industriländer framkallat
motsvarande sammanslutningar på
arbetsgivarsidan,
arbetsgivareföreningarna. Den internatio na litet, som
karakteriserar arbetsmarknadens
problem, har liksom bland arbetarna även
bland arbetsgivarna, ehuru ej i lika
hög grad, medfört samarbete utöver
de nationella gränserna. Mellan
arbetsgivareföreningarna i Sverige,
Norge, Danmark och Finland äger
sålunda sedan åtskilliga år tillbaka ett
permanent samarbete rum. Med
särskild hänsyn till arbetsgivarnas
gemensamma intressen på
sociallagstiftningens område har därjämte en
internationell arbetsgivaresammanslut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free