Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fehrenbach ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade allvarliga politiska följder och
minskade avsevärt svenska arméns
vapenrykte.
Fe’hrenbach, K., 1852—1926, tysk
politiker, en av centerns ledare, 1920—
21 rikskansler och chef för en
borgerlig ministär.
FeFdias, se Fidias.
Fei’sal, f. 1885, son till snltan
Hus-sein av Hedsjas. 1920 valdes F. till
konung av Syrien men fördrevs av
fransmännen. 1921 blev F. konung av
Irak.
Fejan, ö s. om Rådmansö.
Karan-tänsstation.
Felb el. fälb, ett sammetsliknande
tyg med långa, liggande hår.
Användes till hattar.
Feli’citas, lyckans gudinna i den
romerska gudasagan.
Felicite’ra, lyckönska.
Fe’lix, lat., lycklig.
Fc’llah, den lägre åkerbrukande
befolkningen i Egypten i motsats till
stadsinnevånarna, kopterna. F.
härstamma från de gamla egypterna men
äro starkt uppblandade med araber.
De utgöra % av Egyptens befolkning.
F. leva under mycket primitiva
förhållanden.
Fellingsbro el. Fellsbro,
municipal-sainhälle vid järnvägen Arboga-Nora,
s. Västmanland. 650 inv.
Fcllow [fePlå], eng., medlem,
kamrat. F. kallas vissa lärare vid de
engelska universiteten.
Felräkningspengar, i lönen
ingående ersättning till tjänstemän, som
ha hand om kassor, avsedda att
ungefärligen ersätta vad de personligen
med normal aktsamhet förlora vid
skötandet av dessa kassor. F. utgår
bland annat till vissa tjänstemän i
riksbanken och
kommunikationsver-ken samt till många privata företags
kassörer.
Fclsi’t, geol., en hård, tät bergart,
huvudsakligen bestående av kvarts
och fältspat. F. kallas i Sverige
vanligen hälleflinta. Felsitporfyr består
av en felsitisk grundmassa, i vilken
större korn av kvarts eller fältspat
förefinnas (ex. Älfdalsporfyrer).
Felu’ck, mindre en- el. tvåmastat
fartyg med latinsegel. Användes i
Medelhavet.
Fe’mern (tyska Fel^marn), tysk ö i
sö. delen av östersjön, belägen
utanför Holsteins sö. kust. 185 kvkm.,
omkring 10,000 inv. Huvudort Burg.
Jordbruk, boskapsskötsel och fiske.
Under svensk-danska kriget 1643—45
stodo vid F. tvenne sjöslag, 1 juli och
31 oktober 1644. I det andra av dessa
blev danska flottan i grund slagen.
Femini’n, kvinnlig. — Feminism,
strävan att bättra kvinnans ställning.
Fe’miska mineral, geol., kallas med
ett gemensamt namn järn-, magne-
sium- och kalciummineralen i motsats
till de saliska mineralen. Femiska
bergarter äro sådana, vilka till
övervägande del bestå av F.
Femkamp, grek. Pentatlon,
idrotts-tävling, omfattande fem grenar. I den
antika F. ingick
kortdistanslöp-ning, längdhopp, diskuskastning,
spjutkastning och brottning.
Tävlingen avgöres genom
poängberäkning. I modern F. ingå:
fäktning, ridning, terränglöpning,
simning och pistolskjutning. Bägge
slagen av F. stå på de olympiska
spelens program.
Femme [famm], fr., kvinna.
FenacetFn, förening mellan
ättiksyra och fenetidin. F. användes som
febernedsättande medel i dos på 1 till
% gram.
Fénelon [fenlång’], F. de Salignac de
la Motte-F., 1651—1715, fransk
ärkebiskop och författare, skrev som
lärare åt Ludvig XIV:s sonson,
hertigen av Bourgogne, en berömd roman,
Télémaque, där han framlägger
sina principer för uppfostran. F.,
som i religiöst avseende hade en mera
mystisk läggning, råkade i stark
konflikt med den ortodoxa katolicismens
representanter, främst Bossuet.
Feni’cien, forntida namn på syriska
kustlandet mellan Medelhavet och
Libanon. Redan i början av 3:e
årtusendet f. Kr. slog sig ett semitiskt
folk, fenicierna, ned i F. Många
städer uppstodo, varav de förnämsta
voro Tyros och Si don. Städerna voro
i allmänhet av varandra oberoende
stater. På 12- och 1100-t. f. Kr.
inföll F: s största blomstringstid.
Senare underkuvades F. av assyrierna,
i början av 500-t. kom det under
Ba-bylonien och efter Babylons fall (539
f. Kr.) under perserna. Alexander
den store bemäktigade sig sedan
landet och efter hans död tillhörde det
omväxlande ptolemaierna och
seleu-kiderna. Feniciernas största betydelse
var som kulturförmedlare mellan
östern och Västern. De bildade
kolonier kring Medelhavskusterna och
idkade handel ända upp till Britannien.
Fc’nier, ett irländskt förbund av
revolutionär natur, vilket som mål
uppställt Irlands oavhängighet.
Fc’nix, hos forntidens egypter
namn på en helig fågel, liknande en
örn, med röda och gyllene fjädrar.
När han blev gammal, brände han sig
själv på bål och flög ur flammorna
fram i föryngrad gestalt. F.
betraktades som odödlighetens symbol.
Fenköl el. kölfena är en djup och
ganska kort köl. Användes särskilt
på båtar med stor segelyta i
förhållande till fartygsskrovet. F. gör
båten säkrare och minskar avdriften.
Tidens Lexikon.
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
