Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hålogaland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofta upprepade påkänningar (så
kallade utmattningsprov m. m.).
Hållfast-lietsprov kunna antingen vara av
vetenskaplig art ocli avse utrönandet av
ett visst materials egenskaper i olika
avseenden eller ock avse kontroll av
för ett visst ändamål levererade varor
(leveransprov).
Hålogaland, Helgeland, benämning
på Nordland fylke ocli en del av Troms
fylke, Norge.
Hålsöm, prydnadssöm, företrädesvis
utförd på linne. Vid H. utdrages
trådar i en riktning, varefter man
snärjer el. stoppar över trådgrupperna.
Stundom användes färgat garn.
Hårväxling. Från vänster räknat
synes hur ett hår avstötes och ett nytt
hår bildas i hårsäcken.
Hår. — 1. Zool. Ii. utvecklas ur en
instjälpning av överhuden, hårsäck. I
botten på denna finnes en kärlrik
tapp, hårpapillen. Från denna
utbildas en cylinder av förhornade celler,
ett hår. Till hårsäcken hör vidare en
talgkörtel, som mynnar nära huden,
samt en muskel, som vid
sammandragning reser håret och framkallar
gåshud. Hos däggdjuren kan man
skilja på en bottenfäll av mjukare
ullhår samt längre och styvare täck- el.
stickelhår. På våren fälles vanligen
pälsen mer el. mindre fullständigt.
Den utväxande sommarpälsen är
tunnare. Även hos människan sker en
hårömsning. När håren nått en viss
ålder, avfalla de, varefter nya hår
bildas från hårpapillerna. — 2. Bot. Hos
växter finnas hår, utskott, som bildas
av celler från det ytligaste lagret,
epidermis. En del växthår äro
om-bildade till särskilda organ, såsom
flyghår hos frukter och frön,
brännhår, hos vilka en cell i spetsen
innehåller en giftig brännande vätska, etc.
Håravfall beror hos män i de flesta
fall på ärftliga anlag. I en del fall
och särskilt hos kvinnor beror H. på
någon sjuklig process. Efter
infektionssjukdomar (tyfus,
förkylnings-sjukdomar etc.) faller ofta håret i
större eller mindre utsträckning, men
förlusten ersättes vanligen snabbt. I
andra fall beror Ii. på parasitära
sjukdomar, skäggsvamp och dylikt.
Se-borré (mjällbildning i hårbotten) gyn-
nar H. och motarbetas med
svavelsalva el. dyl.
Hårdbly, arsenik- el. antimonhaltigt
bly.,
Hårdgummi, se Kautschuk.
Hårdiietsgrad, miner. Den olika
hårdhet, som olika mineral besitta,
hör till deras viktigaste
igenkännings-tecken. Hårdheten prövas genom att
repa mineralet med andra mineral av
känd H. Låter mineralet repa sig, har
det en lägre, repar det däremot själv
jämförelsemineralet, har det en högre
liårdlietsgrad än detta. H. uttryckes
med en siffra motsvarande
ordnings-talet hos följande efter stigande
hårdhet ordnade mineral: 1) talk; 2) gips
el. stensalt; 3) kalkspat; 4) flusspat;
5) apatit; G) fältspat; 7) kvarts; 8)
to-pas; 9) korund (smärgel); 10)
diamant. — Mineral med hårdhet 2) och
därunder kunna repas med nageln,
mineral av hårdheten 6) kan man
svårligen repa med en god kniv, som
däremot ganska lätt repar mineral av
hårdheten 5).
Hårkors, ett kors, bestående av två
mot varandra vinkelräta fina trådar,
som i kikare och mikroskop, avsedda
för mätningar, placeras mellan
objektiv och okular eller mellan okularets
linser med trådarnas skärningspunkt
i optiska axeln ocli i sådant läge, att
korset tydligt kan iakttagas på samma
gång som det föremål, som skall
observeras.
Hårleman. — 1. J. H., 16G2—1707,
trädgårdsarkitekt, intendent över de
kungl. trädgårdarna. H. anlade el.
nydanade bland annat Kungsträdgården
i Stockholm samt ett flertal
slotts-trädgårdar. — 2. K. IL, 1700—53, den
förres son, arkitekt, överintendent. H.
deltog såsom hovintendent i
Stockholms slottsbygge och gjorde ritningar
till en stor del av inredningen. Han
bidrog till den franska rokokons
insteg i svensk arkitektur. Ett stort
antal slott och herrgårdar samt andra
byggnadsverk äro uppförda av H.
Hårpiska användes av männen i
Kina men torde efter 1912 endast
finnas kvar på landsbygden, där den dock
är i allmänt bruk. Stångpiskan, en
med ett svart band omvirad H.,
användes allmänt i Europa under 1700-t.
Hårrörsfenomen. Om ett fint rör,
ett hårrör, sänkes ned i ett kärl,
innehållande vätska, ställer sig vätskeytan
högre inuti röret än utanför, om
vätskan väter rörväggen, eljest ställer
vätskeytan sig lägre inuti röret än i
kärlet i övrigt. Ju finare röret är,
desto större blir nivåskillnaden mellan
ytorna. Fenomenet förklaras genom
liårrörskraften eller kapillariteten, som
är att betrakta som en yttring av
adhesionen mellan vätska och rörvägg
och av kohesionen inom vätskan. H.
Tidens Lexikon.
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
