Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indifferens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
buddismen, ocli inemot 5 milj. äro
kristna. Bland bramaismens
anhängare råder kastväsende med strängt
skilda samhällsklasser, av vilka
braminerna el. prästkasten är den liögsta
och parias den lägsta.
Styrelseformen är för den
omedelbart under brittiskt välde lydande
delen av Indien monarkisk, och
Englands konung, som tillika är kejsare
av Indien, företrädes av en vicekonung
med säte i rikets huvudstad, Delhi.
Lagstiftande församlingen består av
två kamrar, vilkas medlemmar äro
delvis valda, delvis utnämnda (senaten
med 60 medlemmar, av vilka 40 valda
på 5 år, de övriga utnämnda, och en
andra kammare med 144 medlemmar,
av vilka 104 valda på 3 år, 40
utnämnda). Provinserna, inalles 15, bland
vilka må nämnas Madras, Bombay,
Bengalen, Agra och Oudh, Punjab,
Burma, Bihar och Orissa,
centralprovinserna Assam, Beluchistan, Delhi,
regeras av guvernörer och
provinsparla-ment. Lydstaternas förbindelse med
imperiet förmedlas genom brittiska
residenter el. guvernörer vid sidan av
den inhemska regenten och är för
övrigt av mycket olika räckvidd i de
olika staterna. Bland dessa må
nämnas Mysore och Hyderabad i det inre
Deccan, Orissa i nö. Deccan,
Rajpu-tana i v. Hindustan och Kashmir i v.
Himalaja samt Beluchistan v. om
Indus. (Se för övrigt under de särskilda
staterna och provinserna.)
Av Brittiska Indiens befolkning
anses omkring 70 % leva av jordbruk,
10 ä 12 % av industri. De förnämsta
jordbruksprodukterna äro ris, vete,
hirs, bomull, jute, sockerrör,
kokosnötter, oljeväxter, bananer, te,
kryddor. Boskapsskötseln spelar en mera
underordnad roll. Bomulls- och
juteindustrierna äro de förnämsta
industrigrenarna, men deras utveckling
hämmas genom lagstiftningen, som
motarbetar konkurrensen med
moderlandet.
Bland bergsbrukets produkter intaga
stenkol och petroleum främsta
rummet, därnäst, men långt efter, komma
guld, silver, mangan, salt.
Främre Indiens export (1924)
beräknas till 4,400 milj. kr., dess import till
2,800 milj. kr. Järnvägsnätets längd
är 65,000 km (Sverige 15,400 km).
— Historia.. I: s äldsta
historia. I: s urinvånare voro
troligen dravidafolk, vilka undanträngts
el. uppblandats med ariska
erövrar-stammar. 326 f. Kr. företog Alexander
den store ett tåg till Punjab, men
efter hans död upprättades ett inhemskt
rike av den förste härskaren av
Mau-ryadynastin (omkring 320—184 f. Kr).
Under denna tid utvidgades väldet med
områden i s. I. Senare följde en tid
av beroende under skyterna, men
omkring 320 e. Kr. enades riket åter
under den infödda Guptaätten. På 400-t.
härjade hunner i landet, som dock
åter var enat en kort tid på 600-t.,
varefter det sönderföll i ett flertal
rivaliserande småstater. — I. under
muhammedanerna. Från
omkring år 1000 gjorde muhammedanerna
erövringar i I. och upprättade ett rike
med Delhi som huvudstad. I. slutet
av 1300-t. härjade Timur Lenk och
hans mongoler landet. På 1500-t. intog
dennes ättling Baber Hindustan och
blev stamfader för Stora Moguls
dynasti. Under dess förnämste
representant, Akbar, hade riket sin största
blomstringsperiod, och Stora Moguls
välde utvidgades genom erövringar på
Deccan. I början av 1700-t. gick
väldet tillbaka. En hindustam,
mahrat-terna, voro länge de mäktigaste, men
även perser, afganer och sikher
underlade sig betydande områden. —
Europeiska besittningar hade
funnits redan från 1500-t. alltsedan
Vasco da Gama framträngt med en
portugisisk flotta till Calicut 1498. I
början av 1600-t. grundade emellertid
engelsmännen flera faktorier i I., vilka
ägdes av ett ostindiskt kompani.
Engelsmännen underlade sig bland annat
Madras, Bombay och Calcutta. Som
medtävlare om väldet i I. uppträdde
emellertid från 1600-t: s början
fransmännen, vilka grundade faktorier och
ostindiska kompanier. Genom
engelsmännens seger vid Plassey 1757 fick
det franska väldet dödsstöten och det
brittiska väldet i Bengalen tryggades.
— Det brittiska väldet i I. Clive
blev guvernör över Bengalen och
under honom och hans efterträdare
ordnades styrelsen och väldet utvidgades
i n. och s. I mitten av 1800-t.
underlade sig kompaniet Punjab, Sindh,
Oudh och Nedre Burma. Som följd av
ett ingående reformarbete efter
västerländskt mönster utbröt
sepoysuppro-ret 1857, som efter en hård strid
ned-slogs 1859. Ett år förut hade brittiska
kronan övertagit styrelsen över I. frän
kompaniet. 1877 förklarades I. för
kejsardöme under brittiskt protektorat.
Indifferens, likgiltighet.
Indigena’tsrätt innebar
ursprungligen, att viss person hade rätt att
efter stadgad utbildning bliva präst i
det stift, där han var född. Av I.
kvarstår numera den bestämmelsen, att
präst kan vinna fortsatt befordran
endast inom det stift, där han en gång
vunnit inträde. Dock kan präst kallas
som fjärde provpredikant utanför
stiftet. Även i en del andra avseenden
finnas undantag från ovannämnda
bestämmelse.
Indigestion, lindrig
matsmältnings-rubbning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
