Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lysterfjord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
band, väskor, portföljer och stundom
skinnmöbler. Lädret undergår en
särskild beredning, varefter det drives
och modelleras. Till L. hör även
gyl-lenlädret.
Lägesenergi, se Energi.
Lägga bi, dreja* bi.
Lägre allmänna läroverk, se Statens
läroverk.
Läkare, legitimerad L. är en person,
som av medicinalstyrelsen meddelats
rätt att utöva läkarpraktik. Härför
fordras som regel medicine
licentiatexamen. För viss begränsad tid
meddelas legitimation även åt medicine
kandidat.
Läm’melsläktet (Lemmus) är ett
släkte Kåttdjur med brett huvud, små,
i pälsen nästan dolda öron och kort
svans. De äro växtätare. Hit hör
Fjällämmeln (L. lemmus), som
förekommer i n. Skandinaviens
fjälltrakter. Vissa år, lämmelår, öka
fjällämlarna avsevärt i antal och bege
sig stundom i stora skaror ned till
låglandet för att söka föda. De
förföljas då av fjällvråkar, jordugglor,
fjällrävar m. fl., vilka även bli
talrikare dessa år. S k o g s 1 ä m m e 1 n
(L. schisticolor) förekommer mera
sällsynt i mellersta Sverige.
’Län. — 1. Förläning, en inkomst el.
ett privilegium, som av staten el.
annan maktinnehavare fordom gavs åt
en person mot fullgörandet av vissa
förpliktelser el. såsom lön för någon
tjänst. L. var även namn på det
område, där länsrättigheterna utövades.
Se Feodalsystemet. — 2. Svensk och
finländsk benämning på
administrativa områden, vilka styras av en
landshövding (kallas numera i Finland för
guvernör).
Länd’ier, en långsam vals,
härstammande från Österrike.
Längdmått, se Metersystemet och
beträffande äldre L. de olika
längdenheternas namn.
Längdutvidgning, se Dilatation.
Längmanska testamentsfonden,
donation av den svenskfinske affärsmannen
E. J. Längman, 1779—1863, delvis till
Finland, delvis till Sverige. Av de
medel, som tillföllo Sverige, får ännu
blott avkastningen av en viss del
tagas i användning. Denna del avser
främjande av vetenskap och konst,
däri inbegripet även spridande av
skrifter i folkbildningssyfte o. dyl.
Läns, en rad av vid ändarna
sammankopplade stockar, som vid
flott-ning användes för att kvarhålla
timret i ett timmermagasin el. för att
skydda stränderna.
Länsa, att pumpa ett fartyg fritt
från vatten.
Länsarkitekt förordnas av
byggnadsstyrelsen och har till uppgift att i
byggnads- och stadsplanefrågor beva-
ka det alllmännas intresse. Sverige är
indelat i 5 länsarkitektdistrikt.
Länsassessor, landssekreterarens och
landskamrerarens närmaste man på en
länsstyrelse.
Länsboltliållare, titel för vissa
tjänstemän på landskontoret inom en
länsstyrelse.
Länskungörelser el. K. B : s
allmänna kungörelser innehålla stadganden
rörande rättsliga och ekonomiska
förhållanden, vilka ha intresse • för en
större allmänhet.
Länsman. Länsmanstjänsten
avskaffades år 1917. L: s åligganden
ombesörjas nu av landsfiskal.
Länsnotarie, titel för vissa
tjänstemän på landskansliet inom en
länsstyrelse.
Länsstyrelse, konungens
befallnings-havande, förkortat IC. B., den högsta
administrativa myndigheten inom vart
och ett av de 24 länen, sorterar under
socialdepartementet. L: s chef är
landshövdingen. L. är uppdelad på
tvenne avdelningar, landskansliet med
landssekreteraren som chef oeh
landskontoret med landskamreraren som
chef. L. är högsta polismyndighet
inom länet samt därjämte
överexeku-tor för landsbygden och städer utan
egen jurisdiktion. Som exempel på
de mångskiftande uppgifter, som i
övrigt tillkomma en L., må nämnas, att
den handlägger frågor, som röra
stadsplaner, byggnads- och brandväsendet,
jordavsöndringar oeh
beskattningsvä-sendet, övar kontroll över sparbanker
och vissa försäkringsinrättningar,
behandlar ärenden rörande lösdrivare och
alkoholister etc.
Länsväsen, se Feodalsystemet.
Läppblomstriga växter (Labiatse)
omfatta örter el. små buskar med
korsvis motsatta blad, tvåläppiga
blommor och av fyra delfrukter
sammansatt klyvfrukt. Till L. höra cirka
3,000 arter.
Lärarinneseminarium, se
Seminarium.
Lärft, tvåskaftad, tät vävnad,
egentligen av linne men även av halvlinne
el. bomull.
Lärkor (Alaudidaä) är en fatoilj
Tättingar, som har baktåns klo lång
oeh föga krökt samt tarserna baktill
beklädda med smärre plåtar. De
tillhöra huvudsakligen gamla världen och
uppehålla sig mest på öppna fält, där
de leva av insekter och frön. Boet
lägges på marken. I Sverige
förekomma följande arter, nämligen:
Sånglärkan (Alauda arvensis),
Trädlärkan (Lullula arboria) med bred
nacktofs och Tofslärkan
(Galeri-da cristata) med spetsig nacktofs. Jfr
Bil. Fåglar I.
Lärkträd (Larix), barrträd, som ha
mjuka, på hösten avfallande barr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
