Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peder Månsson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Peder Månsson (latiniserat Petrus
Magni), d. 1534, biskop i Västerås
1524 efter att i sexton år ha vistats
i Rom som ombud för Vadstena
kloster och föreståndare för den heliga
Birgittas hus i Rom. P. var en av de
första lärda författare, som skrevo
på svenska.
Peder Sunnanväder, egentligen P.
Jakobsson (latiniserat Petrus Jacobi),
d. 1527, biskop i Västerås 1523. P. var
ivrig anhängare av Sturarna och
fiende till danskarna men råkade i
konflikt med Gustav I och uppeggade
allmogen i Dalarna till resning mot
konungen 1524 (se Dalupproren). Efter
att ha flytt till Norge utlämnades han
och avrättades.
Pediatri’k, vetenskapen om
barnsjukdomar.
Pedicure [-ky’r], fr., fotvård,
skötsel av fotterna. — Pedikuri s’t,
specialist i fotvård.
Pedigree [gri’], eng., stamtavla,
stamträd.
Pedro, sp. och port., Peter*.
Peel [pi’l], sir Robert, 1788—1850,
berömd engelsk statsman, medlem av
parlamentet 1809. P. tillhörde från
början torypartiet men skilde sig
snart från de ultrakonservativa inom
detta och skapade ett mera moderat
konservativt parti. P. var 1834—35
samt 1841—46 premiärminister och
visade som politiker en utomordentlig
finansiell och administrativ förmåga
samt var en talare av första rang.
Han tog initiativet till lagen om
katolikernas emancipation 1829 och
genomdrev 1842, i strid mot en del av
sitt parti, en sänkning av
spannmålstullarna. Detta ledde till en
splittring inom det konservativa partiet,
flertalet av Peels anhängare,
peeliter-na, övergingo småningom till de
liberala.
Peer [pi’e], eng., medlem av
engelska högadeln med säte i överhuset. Jfr
Pär. — Peerage [pi’eridsj],
pärs-värdighet.
Peer Gynt, titel på ett idédrama av
Henrik Ibsen*. P. är en norsk
sagofigur från Gudbrandsdalen.
Peg-amoi’d, av nitrocellulosa, kamfer
och alkohol framställt konstläder.
Pe’g:asos (lat. Pegasus), en bevingad
häst i den grekiska mytologin. P.
säges ha framsprungit ur Medusas
huvud. Den åt muserna helgade källan
Hippokrene skall ha uppkommit
genom ett hovslag av P. I modernt
språkbruk användes P. som symbol
för skaldekonsten (skämtsamt
”pe-gas”).
Pegasus, stjärnbild på norra
Stjärnhimmeln.
Pe’gel, graderad stång för mätning
av vattenståndsväxlingar. Dessa
mätas numera mångenstädes genom själv-
registrerande peglar, vilka på en
genom ett urverk löpande pappersremsa
inrista en kurva.
Pegmati’t, grovkristallinisk
utbild-ningsform av granit, syenit m. fl.
bergarter. P. bildar ofta gångar i och
invid granitområden och innehåller
ibland många sällsynta
pneumatoly-tiska mineral (ex. Ytterby).
Pegu [pigo’]; stad i Birma i ett
distrikt av sammå namn. 14,000 inv.
Fordom residensstad för inhemska
dynastier.
Peignoir, se Penjoar.
Pei-ho, mindre flod i n. Kina, som
passerar nära Peking och Tientsin och
faller ut i Tji-li-bukten.
Pei’pus, sjö på gränsen mellan
Estland och Ryssland. Står i s. genom
ett sund i förbindelse med Pskowska
sjön och i n. genom floden Narova
med Finska viken. P. och Pskowska
sjön upptaga tillsammans 3,513 kvkm.
Peiraieu’s, se Pireus.
Pejla. — 1. Att bestämma den
riktning, i vilken ett föremål iakttages
från en given punkt. — 2. Att pejla
pumpen innebär att med tillhjälp.av
en graderad käpp, som nedsänkes i
pumpen, undersöka den höjd, till vilket
vattnet står i ett fartyg.
Pe’king:, Kinas huvudstad, i
provinsen Tji-li. Omkring 900,000 inv.,
enligt andra mindre sannolika
uppskattningar mycket mera (2 milj.). Staden
har en omkrets av 33 km. och
rektangulär form med en utsträckning i
n.—s. av 8.5 km. och ö.—v. av 7 km.
Den omgives av en hög mur och
utanför den av en vallgrav; den uppdelas
av en öst-västlig mur i två hälfter,
den norra, mandsju- el. tatarstaden,
den södra, kinesstaden. Muren
omkring den förra är 17 m. hög och
försedd med 9 portar, av vilka 3 gä
till kinesstaden, som är omgiven av
en lägre mur med 7 portar. I n.
stadsdelens inre ligger den genom en
särskild mur avskilda ”kejsarstaden”,
vars inre kvarter upptagas av den
”förbjudna” el. ”röda staden”, även
den avskild genom en mur. I
dennas innersta del ligga de forna
kej-sarpalatsen, tempel, stadsbibliotek
m. m., utanför denna innersta
stadsdel förekomma i kejsarstaden
konstgjorda utsiktshöjder (70 m. höga) och
grävda sjöar, universitet, kaserner
m. m. Utanför kejsarstaden, i
tatarstaden förekomma flera prinspalats,
tempel, observatorium (byggt 1272),
legationskvarteret, detta också
omslutet av en mur. Den s. delen av P.,
kinesstaden, är företrädesvis
handelsstad med ett rörligt liv på de trånga
gatorna. Även där förekomma talrika
tempel med vidsträckta tempelgårdar,
bland annat ”himmelens tempel” och
”åkerbrukets tempel”. Längs muren,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
