Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peder Månsson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som skiljer P:s båda huvuddelar, gå
järnvägslinjer, vilka förbinda P. med
Tientsin och Hankou. P. står norrut
genom mandsjubanan i förbindelse med
den sibiriska järnvägen. P. har under
många olika namn existerat ända
sedan andra århundradet före vår
tideräkning. På Marco Polos tid (på
1200-talet) hette staden Ta-tou. Sedan
1400-1, har P. oavbrutet varit det
kinesiska rikets huvudstad. Efter
boxar-npproret (1901) öppnades staden för
européer och har sedan i flera
avseenden utvecklats efter europeiskt
mönster (byggnader, järnvägar och andra
transportmedel, stenlagda gator o.
s. v.). Utanför n. stadsmuren ligga de
nya universitetsbyggnaderna och i
deras närhet botanisk-zoologiska
trädgården. Även en del tempel ligga
utanför stora stadsmuren.
Pekinganka, se Anka.
Pekora’1, en av synnerlig dumhet
kännetecknad skrift.
Peku’nier, pengar (skämtsamt). —
P e k u n i ä’r, angående pengar,
penning-.
Pelagianism, en religiös åskådning,
som uppkallats efter grundläggaren,
den brittiske munken Pelagius, d.
omkring 418. ”Någon starkare
framträdande böjelse till iögonenfallande
synder fanns icke hos honom, och för
syndigheten i hjärtat saknade han
blick”. Han gjorde gällande, att
människan ej var behäftad med s. k.
arvsynd utan syndade av fritt val.
Kyrkan anslöt sig emellertid till
Augustinus predestinationslära, enligt vilken
alla människor ha arvsynd men
Gud utvalt några få till frälsning.
Även semipelagianismen, en lära, som
särskilt vann anhängare i s. Frankrike
och som gick ut på att människans
omvändelse sker genom samverkan av
Guds nåd och hennes egna
ansträngningar, förkastades av kyrkan på en
synod i Orange 529.
Pela’gisk, förekommande i el.
hörande till havet.
Pelargo’nium är ett släkte av buskar
och örter, tillhörande familjen
Gera-niacese. C: a 230 arter äro kända och
de tillhöra nästan alla Sydafrika. En
mångfald hybrider finnas. P. äro
omtyckta prydnadsväxter. De gå dock
ofta under benämningen geranier.
Pelarhelgon, se Styliter.
Pelar ordning (kolonnordning),
benämning på olika pelarsystem inom
antikens byggnadskonst och därifrån
utgående stilarter. Inom de
grekiska kolonnordningarna skiljer
man mellan den d o r i s k a, den j
o-n i s k a och den korintiska. Äldst
och enklast är den doriska (omkring
1000 f. Kr.), vars kolonn består av
runt skaft och kapitäl men saknar
bas. Den joniska (omkring 600 f. Kr.)
kolonnen består av bas, skaft och
kapitäl. Kapitälet är uppburet av
volu-ter, ett slags plattor, vilka i spiral
böja sig nedåt åt sidorna. Den
korintiska (omkring 450 f. Kr.) är den
rikast och friast utsmyckade.
Kapitälet, som mest avviker från de andra
stilarna, utgöres av en av
bladornament prydd, bägarformig stomme.
Vanligen omgives denna av två, över
varandra belägna kransar med
upp-åtriktade, utåtböjda blad. Kapitälet
avslutas av voluter. Även i
dekora-tionssätt, arkitravens utseende m. m.
avvika de olika* stilarna från varandra.
Jfr fig. — Den romerska liksom
den toscanska P. utbildades ur de
grekiska, företrädesvis den doriska.
Utmärkande för den romerska
kolonnordningen är användningen av
pilastern.
Pelika’nfåglar (Pelecanidee) bilda en
familj inom storkfåglarnas ordning
(Ciconiiformes). P. ha lång och rak
näbb, i spetsen försedd med en hake;
mellan underkäkens bägge grenar
finnes på undersidan en tänjbar
hudsäck. Halsen är lång, benen äro korta,
stjärten kort och avrundad.
Pelikan-släktet räknar c: a 10 arter inom
Gamla och Nya världens tropiska zoner,
av vilka må nämnas Vita
pelikanen (Pelicanus onocrotalus),
hemmahörande i Afrika och Asien, som
uppnår en längd av c: a 150 cm.
Pe’lion, numera Plessidi, 1,600 m.
högt berg i Grekland vid tessaliska
kusten, sö. om Olympus.
Peljuöarna, se Palauöarna.
Peloponne’sos, Peloponnesus,
forntida namn på halvön Morea* i s.
Grekland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
