Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryggradskrökning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryggradskrökning. Normalt
förlöper ryggmärgen från sidan sett i en
S-formig båge. En förstärkning av
denna bågighet orsakar svankrygg el.
kutrygg. Detta medför dock i
allmänhet ej egentliga besvär. Jfr vidare
Puckel. Viktigare äro
sidokrökningar-na, som kunna nå högre grader. En
lindrig sidokrökning är vanlig,
beroende på att ena benet ofta är en
hårsmån längre än det andra, vilket
medför, att den ena höften står högre, sä
att bäckenet lutar åt ena sidan. Detta
medför i sin tur en sidokrökning av
ryggraden, som har till ändamål att
utjämna bäckenets snedställning. I
svåra fall, då ryggraden och dess
muskler äro svagt utvecklade, kan
si-dokrökningen bli ganska höggradig
och medföra smärtor, lätt inträdande
trötthet vid bärande av bördor etc.
De svåraste fallen inträda efter
barnförlamning och engelsk sjuka. R.
behandlas med sjukgymnastik, eventuellt
med stödjeapparater (gipskorsett).
Ryggradslösa djur (Evertebrater)
omfattar alla djur, som sakna
ryggrad. I R. ingår därför en hel del vitt
skilda djurgrupper, såsom leddjur,
maskar, blötdjur, tagghudingar,
kavi-tetsdjur, svampdjur och urdjur.
Ryggskott, folklig benämning på
smärtor i korsryggen, vilka vanligen
bero på antingen en slitning vid en
illa avvägd rörelse el. reumatism. I
förra fallet uppträda smärtorna
plötsligt men minska raskt vid stillaläge.
Massage gör i sådana fall mera skada
än nytta. I det senare fallet komma
smärtorna så småningom och
behandlas lämpligen med massage och värme.
Ryggåsstuga, benämning på
boningshus, vilka voro vanliga hos allmogen
i äldre tider. R. saknade innertak.
Riihm’korlT, H. D., 1803—77, tysk
mekaniker, konstruktör av bland annat en
induktor, som uppkallats efter honom.
Ry’kov, A., f. 1881, sovjetrysk
politiker, efter Lenins död 1924 ordförande
i folkkommissariernas råd (regeringens
chef). Arresterades och
landsförvisa-des 1910 men undkom till utlandet.
Genom beslut av centrala
bolsjevikpar-tiets kommitté återvände han till
Moskva, men arresterades ånyo,
förvisades till Sibirien, lyckades
undkomma 1914. Vann sitt rykte under
inbördeskriget som kommissarie för
livsmedelsförråden.
Rysch, tätt veckad el. rynkad
tygel. spetsremsa till klänningar.
Ryska kalendern. I Ryssland
användes vid årsräkningen världens
skapelse som utgångspunKt ända till 1700.
Sedan dess användes den julianska
kalendern el. gamla stilen. Till följd
härav voro ryssarna vid datering 13
dagar efter de flesta kristna folk, som
räkna efter den nya stilen. Numera
användes samma tideräkning som i
Västerlandet.
Ryska socialistiska federativa
sovjetrepubliken, förkortat RSFSR, se
Ryssland.
Rysk-japanska kriget 1904—05.
Rysslands strävan att framtränga till Gula
havet uppfattades av japanerna som
ett mot dem riktat hot. När
Ryssland satte sig i besittning av
fästningen Port Arthur 1898 och därefter
besatte hela Mandscliuriet (1900),
protesterade Japan och fordrade slutligen
(1903) en reglering av
gränsförhållandena. Då Ryssland undvek en
uppgörelse, angrepo japanerna plötsligt
(februari 1904) den ryska flottan, som
innestängdes i hamnen till Port
Arthur. Därefter överförde de sina
arméer till fastlandet och inneslöto
fästningen även frän landsidan.
Ryssarna ledo flera nederlag (Sandopu,
Muk-den) och Port Arthur tvangs att
kapitulera. Då Ryssland såg sig
besegrat både till lands och sjöss, tann det
sig nödsakat att under amerikansk
medling sluta fred i Portsmouth
september 1905. Ryssland avträdde Port
Arthur och s. hälften av Sachalin samt
uppgav alla anspråk på Korea.
Ryss ja, fiskredskap, bestående av
nät, utspänt på en trattliknande
stomme och med flera efter varandra
ställda ingångsöppningar samt försett med
en eller flera ledarmar av nät.
Ryssland, ry. Rossi’ja,
förbundsrepublik i Östeuropa. Av det forna
Ryska riket har efter världskriget
frånsöndrats de nya statsbildningarna
Finland, Estland, Lettland och
Litauen, varjämte stora landområden
avträtts till Polen och Rumänien. Trots
dessa landförluster är R. både vad
areal och folkmängd beträffar
Europas största stat. Europeiska R. har
en areal av över 4 milj. kvkm. och
9G milj. inv. Om Kaukasien, Sibirien,
Kirgisien, Turkestan samt Chiwa och
Bochara medräknas, omfattar R. 21 milj.
kvkm. med 13G milj. inv.
Förbundsrepubliken R. kallas officiellt Socialistiska
sovjetrepublikernas förbund (förkortat
SSSR) och uppdelas i 1. Ryska
socialistiska federativa sovjetrepubliken
(förkortat RSFSR), omfattande den
största delen av Europeiska R. och
Asiatiska R., 2. Vitryska socialistiska
sovjetrepubliken (förkortat SSRB),
omfattande ett mindre område längs
gränsen till Polen, 3. Ukrainska
socialistiska sovjetrepubliken (förkortat USSR.),
omfattande ett område n. om Svarta
havet och Azovska sjön, 4.
Transkau-kasiska socialistiska federativa
sovjetrepubliken (förkortat ZSFSR),
omfattande ett område s. om Kaukasus
mel-len Svarta havet och Kaspiska havet.
— Europeiska R. har i v. landgräns
mot 5 stater, från n. till s. Finland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
