Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyddsvärnet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
valvet och utföres genom utsläppande
av tät, vit rök från flygmaskiner, sä
att av röken bildas bokstäver m. m.
Har funnit användning i reklamsyfte
om än ej i större utsträckning.
Skådebanan, en 1910 bildad
andelsförening utan personligt ansvar i syfte
att bereda den mindre bemedlade
svenska publiken tillfälle att mot ringa
kostnad åtnjuta god teaterkonst. S:s
organisation är särskilt genomförd för
Stockholm, men flera lokalavdelningar
finnas i landsorten. Styrelsen har sitt
säte i Stockholm.
Skådespel, se Drama.
Skålknalle, se Gårdfarihandel.
Skålpund, äldre svensk vikt = 425,076
gram.
Skånberg, K., 1850—83, målare. S.
företog flera resor till Holland och
Italien samt vistades mycket i Paris.
Han målade Stockholms- och
skär-gårdsmotiv samt utomordentligt fina
italienska stämningar, särskilt från
Rom och Venedig (F r u k t b ä t,
Trädgård utanför Rom).
Skåne, Sveriges sydligaste landskap,
11,303 kvkm., 747,500 inv. S. är
genomdraget av ett antal nv.—sv.-liga
förkastningar, delvis av betydande
språnghöjd (1,000 m. och mera); i de
sänkta fälten ha de sedimentära
formationerna undgått förstöring. Av
dessa förekommer kritformationen i
sv., från Landskrona till
Ystadstrak-ten, samt i ö. i
Åhus-Kristianstads-trakten; silurformationen bildar ett
brett bälte från Simrishamn upp mot
Billesholm; Rhät, Lias och Keuper
intaga trakten
Hälsingborg-Höganäs-Bjuv. över sänkningsfälten höja sig
förkastningshorstar av urberg som
nv.-sv.-liga långsträckta ryggar intill ett
hundratal meter, med en absolut höjd
av inemot 200 m. ö. h. De äro
Ro-meleklint, Söderåsen, Kullen,
Hallandsås, Linderödsåsen. De två sistnämnda
hänga samman med det
urbergsområde, som intar större delen av Skånes
nö. hälft. De av sedimentära
formationer upptagna delarna av S. ha en
ur dessa bildad bördig moränjord
(moränlera, moränmärgel) som
förhärskande jordslag, medan urbergsdelen
i nö. har mera sterila jordmåner,
sten-bunden morän, rullstenssand m. m. S.
är relativt sjöfattigt; de största
sjöarna äro Ringsjön, Våmbsjön,
Im-meln och Ifösjön. Hela sjöarealen i
S. är ej mera än omkring 300 kvkm.
S. har i det hela flacka kuster utan
skärgård, mångenstädes med dyner
och flygsand (Skanör-Falsterbo, Ähus
m. fl. kuststräckor); mot dessa
kust-former sticka de i havet utskjutande
horstarna (Kullen, Hallandsås,
Stenshuvud) skarpt av med sina branter och
söndersplittrade klippformationer. Sv.
delen av S. ansluter sig i sin allmänna
naturbeskaffenhet närmare till
Danmark och Nordtyskland än till den
svenska urbergsnaturen. Av S:s
landareal äro i sv. hälften omkring 75 %,
i nö. hälften omkring 40 % odlade och
resp. 17 % och 46 % skogbärande
mark. Jordbruk är huvudnäring i
högre grad än i något annat svenskt
landskap. Bland de av
naturförhållan-.dena betingade industrierna må
nämnas stenkols-, lervaru- och
cementindustrier. S. är delat på Malmöhus
och Kristianstads län; se vidare under
dessa.
Skiick, se Hästraser.
Skädda, se Pleuronectidse.
Skäggam, se Lamm gam.
Skäggd opping, se Doppingar.
Skägfflav (Usnea barbata), en på
träd, gärdesgårdar etc. allmänt
växande lav. Den greniga bålen bildar
toviga, grå massor, varav namnet.
Skäggsvamp, en sjukdom, som
orsakas av svamparter, vilka på icke
härbevuxna ställen orsaka revormar*. Å
hårbeväxt hud orsakas varbildning i
hårsäckarna. Håren bli sköra och
avbrytas strax över hudytan och gå lätt
att rycka ut. Sedan håren
avlägsnats, lämpligen med hjälp av röntgen,
botas sjukdomen med hjälp av
antiseptiska omslag och salvor. Om S.
påminnande sjukdomstillstånd kunna
även orsakas av bakterier.
Skäkta. — 1. Beteckning för ett slags
pil, som fordom användes vid
bäg-skytte. — 2. S. är även beteckning för
Vägglus. — 3. Se Linberedning.
Skäktning, en slaktmetod, som är
påbjuden i judarnas religion och som
även användes av mohammedanerna.
Mjukdelarna på djurets hals
genomskäras intill kotpelaren, varefter det
bundna djuret får förblöda. S. är
för.bjuden i flera länder men är
tillåten bl. a. i Sverige. S. måste i
jämförelse med numera använda
slaktmetoder betraktas som ett onödigt
djurplågeri.
Skälderviken, vik av Kattegatt på
Skånes nv. kust. I S. utfaller Rönneå.
Invid utloppet ligger en livligt besökt
badort, S:s havsbad.
Skällnora, kungsgård vid Norrviken,
nära Stockholm. S. är bekant genom
folklivsberättelsen ”Skällnora kvarn”
av Iv. J. L. Almquist.
Skälmroman, se Pikareskroman.
Skänkel, ben, skalm, d. v. s. den ena
av ett par skaklar.
Skänninge, stad på östgötaslätten, v.
Östergötland. 1,800 inv. S. var
under 1200—1400-t. en betydande stad.
Skäppa, äldre svenskt rymdmått av
i olika landsdelar varierande storlek
(%, Vs och Ve tunna).
Skäppland, äldre svenskt mått för
åkerareal, ungefärligen = 8 ar.
Skärböna, se Störböna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
