Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svärdfisken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2437
Svärdfisfeen—Sydamerika
243S
gamla grekerna och romarna. S. var
sannolikt ursprungligen en segerdans.
Även hos de gamla1 germanerna
förekom S. Ända in på 1600-t. utfördes
S. i Sverige.
Svärdfisken (Xiphias gladius) är en
ända till 4 m. lång benfisk.
överkäken är förlängd till ett långt, svärd?
formigt utskott. Med detta angriper
S. valar och t. o. m. båtar och fartyg.
Den finns i Atlanten och Indiska
oceanen.
Svärdslilja (Iris), växtsläkte,
tillhörande liljeväxternas familj bland de
enhjärtbladiga växterna. Hos oss
finnes tämligen allmänt vid sjö- och
åstränder den vackra Gula
svärdsliljan (I. pseudacorus), vars stora
blomma är gul till färgen. Många
arter odlas, t. ex. Sibirisk
svärdslilja (I. sibirica) med blå blomma
och Tysk svärdslilja (I.
ger-manica), vars blomma är blåviolett och
gråblå.
Svärdsorden, se Ordnar.
Svärd sriddarorden, som bildats av
biskop Albert I av Riga efter mönster
av Tempelherreorden, stadfästes av
påven 1202—04. Företrädesvis med
hjälp av S., som närmast utgjorde ett
slags stående här, erövrade biskopen
östersjöprovinserna, varav en tredjedel
avträddes till orden, som senare
betydligt utvidgade sitt område. 1237
införlivades S. med Tyska orden.
Svärmare (Sphingidte), en familj
skymningsfjärilar, som ha tjock,
spol-formig kropp och smala, långa
fram-vingar. I skymningen hålla de sig
svävande framför blommor, medan de
suga honung. Till S. höra flera
släkten, bland annat
Dödskallefjäril e n.
Svärmarf järilar, se
Skymningsfjärilar.
Svärmning, se Bi.
Svärtsläktet (Oedemia) hör till
dykänderna bland andfåglar. Näbbnageln
är bred, stjärten spetsig. I Sverige
är Svärtan (O. fusca) vanlig.
Hannen är svart med vit fläck under ögat.
Honan brunaktig med en ljusare fläck
mellan ögonen och näbben. Bägge ha
en vit spegel på vingarna. S j ö o
r-ren (O. nigra), som också är svart
men saknar vingspegel, är vanlig i
våra fjällsjöar.
Svävflugor, se Blomflugor.
Svävningar, se Ton.
Sybari’t, invånare i den grekiska
staden S y’b a r i s i s. Italien, vilken var
känd för sin lyx och yppighet. I
allmänt språkbruk vällusting, frossare.
Sydafrika, den del av Afrika, som är
belägen s. om floden Sambesi. Till
S. räknas förutom Sydafrikanska
unionen de brittiska besittningarna
Ba-sutoland, Betsjuanaland, Swasiland och
Syd-Rhodesia samt Damara och Na-
maland (f. d. tyska besittningar)
ävensom s. delen av portugisiska kolonien
Mosambique, tillsammans utgörande
3.5 milj. kvkm. med omkring 10 milj.
inv. — Sydöstra delen av S. är
genomdragen av bergskedjor. Innanför
bergen utbreda sig högslätter. Större
delen av n., v. och även s. S. utgöres
av stäpper. Den centrala delen av S.
upptages av öknen Kalahari (700,000
kvkm.). De viktigaste
näringsgrenarna äro boskapsskötsel och bergsbruk.
Viktigaste bergsbruksprodukter äro
guld (Transvaal) och diamanter
(Kap-landet).
Sydafrikanska unionen, en
sammanslutning av Storbritanniens kolonier i
Sydafrika: Ivaplandet, Natal,
Transvaal och Oranjefristaten. Dit räknas
numera även de f. d. tyska områdena
Damara och Namaland utmed
Atlanten, vilka förvaltas av Sydafrikanska
unionen som mandatärmakt. Unionen
intager gentemot England en ganska
självständig ställning. I spetsen för
styrelsen står en av den engelska
regeringen tillsatt guvernör. — Historia.
Afrikas sydspets upptäcktes 148G. Först
på 1600-t, började emellertid S.
koloniseras. Nybyggarna voro
huvudsakligen holländare. Så småningom
organiserades i sydligaste delen av S. den
holländska Kapkolonien, som dock
1795 besattes av engelsmännen. Genom
ett fördrag 1814 förvärvade England
Kapkolonien. De holländska
innebyggarna, boerna, kommo emellertid
snart i konflikt med den engelska
styrelsen och boer utvandrade i
massa till nordligare områden och
grundade de nya staterna Natal,
Oranjefristaten och Transvaal. Boerna i
Natal angrepos av kringboende
zulu-stammar och måste begära hjälp hos
engelsmännen. 1849 införlivades Natal
med Kapkolonien. År 1856 blev Natal
en självständig engelsk koloni.
Området n. om Oranjefristaten och
Transvaal förvärvades framför allt genom
Cecil Rhodes ingripande av England.
En allt starkare invandring av
engelsmän i boerrepublikerna medförde
konflikter med England. År 1899
utbröt boerkriget, vilket 1902 slutade
med boerstaternas fullständiga
besegrande. De bägge staterna blevo
engelska kolonier, vilka 1909—10
samman-slötos med de övriga engelska
kolonierna till S.
Sydamerika, den södra av Amerikas
huvuddelar, förbunden med
Nordamerika genom Panamanäset. Ytvidd
:onj-kring 18 milj. kvkm., 65 milj. - inv. S.
utgör en triangelformad, mot s.
avsmalnande landmassa. I n. gränsar S^ till
Karibiska havet, i ö. till Atlanten, i
v. till Stilla havet. Kusterna sakna
större inskärningar, med undantag för
v. sidan av Patagonien. Längst i s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
