- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 18 (1899) /
130

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af karaktären. Härvid är dock att märka, att det angenäma
såsom syftemålsfömimmel se icke är ägnadt att skapa
karaktärer, emedan det leder till begärens herravälde, således till
karaktärslöshet. »Se, hon har en sådan karaktär», sade en
moder om sin dotter, som hon icke kunde förmå att
ordentligt besöka skolan. Hela saken var den, att begäret att vara
ledig fått taga öfverhand och därigenom alstrat en envishet,
som modem förväxlade med karaktärsfasthet. Då en
människa uppställer det för världsliga syften nyttiga såsom sitt
lifs mål och i sitt handlingssätt ledes af grundsatser, som
föra mot detta mål, äger hon en världslig karaktär. Denna
kan visserligen vara bättre eller sämre, allt eftersom andras
eller blott den egna nyttan åsyftas, men den människa, som
i allt, i synnerhet i allt viktigt, bestämmes blott af
världsliga motiv, förfelar sin idé som evighetsvarelse. Handlar hon
så under medvetande om sin högre bestämmelse, ådrager hon
sig moralisk skuld. En i sann mening god karaktär åter
bestämmes i sina handlingar af det i och för sig goda, En
sådan segrar öfver världslifvets lockelser, rättar sig i sitt
umgänge med andra efter kärlekens bud och styres i hela
sitt lif af gudsfruktan.

Då åter karaktärens styrka beror af beslutets fasthet,
så kan en människa med god karaktär vara vacklande och
svag, under det en annan med okuflig kraft fullföljer onda
planer.

Frihet är nödvändig för karaktärens utveckling, men
åsikterna om sann frihet äro stundom skefva. Så föreställa
somliga sig, att det till dennas begrepp skulle höra att vara
obegränsad. Men sådan frihet kallas rättare tygellöshet och
är, psykologiskt sedt, detsamma som begärens herravälde.
Andra, och till dem torde flertalet af människor höra, anse
tillfälle och förmåga att välja såsom bevis på verklig frihet,
men i så fall skulle den väljande icke så ofta draga en suck
af lättnad, när han träffat sitt val. Denna suck visar, att
nu inträder en känsla af frihet. Det ligger psykologisk
sanning i uttrycket »vara i valet och kvalet». Valfrihet är
således icke verklig frihet. Den är en frihet blott till formen
och kallas därför stundom formell frihet. Den frihetskänsla,
som efter beslutet tager sig uttryck på nyss angifna sätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:25:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/18/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free