Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Folkskolefrågan 1836—1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lämpliga undervisnings-anstalter äro samhällets
gemensamma både plikt och intresse». På grund härav
måste staten nödvändigt träda i ett innerligare
förhållande till folkskolan, än dittills varit fallet;
folkskolan måste bliva det offentliga läroverkets första,
liksom dess mest omfattande avdelning.
Även hos en annan av Wallins åhörare vunno de
av honom uttalade tankarna anklang. Det var
kronprins Oskar, om vilken man visste, att han livligt
intresserade sig för uppfostringsfrågan, icke minst
för folkskolan. Om honom hyste det frisinnade unga
Sverige vid denna tid de största förhoppningar. Å
andra sidan betraktade honom de konservativa med
ganska sneda blickar, och de lyckades länge
utestänga honom från allt väsentligare inflytande på
de offentliga angelägenheterna.
Själen inom konungens dåvarande statsråd var
hovkanslern Jakob August von HartmansdorJM
Denne var nu tillförordnad statssekreterare for’
ecklesiastikärendena. Under hans regemente var
tydligen intet tillmötesgående gent emot
bondeståndets önskningar om folkskolans lagstadgande att
vänta. Lika litet kunde reformens anhängare ha
något att hoppas av den man, som i mars 1838
efterträdde von Hartmansdorff i sistnämnda befattning,
domprosten i Växjö Kristofer Isak Heurlin. Denne
var nämligen Tegnérs förtrogne vän och högra
hand samt i folkskolefrågan på visst sätt ännu mer
konservativ än han. För båda var folkskolan ett
nödvändigt ont, som borde upphöra så snart »varje
svensk far och mor kunde med säkerhet bibringa
barnen en nödtorftig kunskap i innanläsning», men
så länge »det gamla skolmästarsystemet» behövdes,
så borde det dock efter Tegnérs mening understöd-
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
