Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Folkskolefrågan 1836—1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen i vårt land komma att nöjaktigt och
verkställ-bart motsvara både sitt ursprungliga ändamål och
tidens fordringar. På samma i moderjorden djuplagda,
omhägnade och vattnade röt växer den till en stam,
som är fast och-gemensam och så i rätta tiden skjuter
ut därifrån sina båda starka och fruktbara
huvudgrenar. Folkskolan är roten, provskolan är stammen, och
grenarna utgöra vad man kallar ’lärdoms- och
apolo-gistskola.
En av Wallins
åhörare vid detta tillfälle
var den store Erik
Gustaf Geijer. Denne
befann sig just då mitt
uppe i den
genomgripande andliga
utvecklingskris, som man
kallat hans »avfall» och
som i början av 1838
blev uppenbar för
allmänheten genom hans
i »Litteraturbladet»
meddelade anmälan av
Wallins tal. Även i hans
inre, sade han här, hade
en revolution försiggått; filantropien hade erövrat
honom åt de frisinnade strävandena: »för mig har
det skolsystem blivit det bästa, som utsträcker
uppfostrans fördelar tilL det största antalet
medborgare, liksom jag anser den regering och det
rege-ringssätt för de bästa, som befordra det största
antalets lycka. Det förra är ett stort medel till det
senare.» Staten får icke, yttrade han vidare,
inskränka sig till att för sin egen tjänst utbilda ett
lärt stånd; »för alla tillgängliga, för allas behov
Erik Gustaf Geijer.
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
