Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Folkskolefrågans behandling 1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vilka skolans läroämnen böra vara, utgör
föremålet för många tvister. Jag bekänner, att jag anser
denna fråga i sakens närvarande skick vara av en
mycket underordnad vikt. Det låter nästan, som man
föreställde sig, att här vore tal om hela akademiska
kurser. Man behöver blott besinna, att här icke kan
tänkas på annat än en tämligen liten bok, som. kan
gömmas i en tämligen liten ficka, och att det således
icke synes vara mycken anledning att tvista om,
huruvida några sidor så kallad naturlära må där få
inrymmas eller icke.
E. G. Geijer höll likaledes på de i
utskottsbetänkandet framlagda grundsatserna. Han fann i de
bestående skolarterna åtminstone utkastet till en
högre och en lägre folkskoia: den fasta skolan och
omgångsskolan. Den lägres kurs kunde inskränkas
till läsa, skriva och räkna; den högre borde
därutöver fortsätta vidare. Fasta skolor vore dessutom
villkoret för alla framsteg i folkundervisningen och
de enda, som kunde bringas till någon högre
fullkomlighet. Statsbidrag till läraravlöningen vore
alldeles i sin ordning, dock så att dylikt bidrag
endast borde komma »de församlingar till godo, vilka
själva gått 2/z av banan». Särskilda seminarier
ansåg han obehövliga. För övrigt trodde han, att
prästerna mer än ditintills varit fallet skulle kunna
befatta sig med folkundervisningen.
Och denna övertygelse om möjligheten för
prästerskapet att undervisa i folkskolan, fortsatte han,
grundar jag därpå, att Sverige i förhållande till sin
folkmängd har ett talrikare prästerskap än något annat
protestantiskt land.
Då ärkebiskop af Vingård hörde detta, kunde
han, ehuru han såsom självskriven talman för
övrigt ej deltog i debatten, icke avhålla sig från
att genast gripa ordet och protestera mot åsikten,
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
