Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 1—5. Tyskland och Österrike - 2. Resebyråar. Utrustning. Mynt. Språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’4
ANDRA KAPITLET.
Man må icke tro, att man väcker något uppseende genom att fara
fram så der enkelt. Långt derifrån! I den böljande massa af menniskor,
af hvilken man ständigt omgifves, försvinner man alldeles, så att man
kan vara fullkomligt ogenerad. Ingen ser på en, ingen frågar,
hvarifrån man är, eller hvad man heter. Man kommer, man dröjer en
dag eller så, man försvinner och befinner sig nästa dag i en annan
stad, kanske ett annat land och i alla fall bland fullkomligt nya
menniskor. Huru man är klädd, aktar ingen på. Ingen ser, om man för
tillfället fått en fläck på byxorna eller en refva på rocken. Fläcken
kan man snart tvätta bort, och refvan kan man få lagad hos närmaste
skräddare, medan man sitter ned och väntar.
Till min utrustning hörde ock hvarjehanda småsaker, såsom
sy-behör, så att jag kunde vid förefallande behof laga ett klädesplagg
provisoriskt eller sy i en knapp o. s. v., vidare en liten skoborste och
blanksmörjeask i oljeduksfodral — på mina långa resor har jag funnit,
att det alltid är trefligt att kunna göra sig så oberoende som möjligt
af hotellens och gatornas skoborstare — en dugtig täljknif, en
fick-termometer, ett meterband och en kompass, alltsammans saker, som
voro till nytta. Naturligtvis kommo dertill skrifmaterialier och annat
smått. Rosendahl var derjemte utrustad med en fotografiapparat, genom
hvilken vi erhöllo många bilder, som äro mycket intressanta att ega.
En sak, som man icke kan hafva för mycket af, det är fickor:
fickor i rocken ofvan och nedan, fickor i västen innan och utan,
fickor i byxorna fram och bak. Man bör ock se till, att alla fickor
äro starka samt helst försedda med en klaff, som man kan knäppa —
det sista dels för ficktjufvars skull, dels för att ungå faran att vid
böjningar tappa saker ur sina fickor. Visst händer det, att man då
också kan »tappa saker i fickorna», när man »går i tankarne» och
stoppar en sak i en ficka, der den annars icke brukar ligga. Men då
hittar man alltid igen den, om man bara har tålamod och inte blir för
ifrig. I allmänhet har man ock på en sådan der resa tid nog dertill.
För utgifterna under färden försågo vi oss med s. k.
rese-kreditiv. Det går så till, att man i en bank sätter säkerhet för ett
visst belopp. Så får man då ett öppet bref från banken, stäldt till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
