Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 21—29. Syrien: Bejrut, Libanon, Baalbek, Damaskus - 25. Bacherre. Cedrarna på Libanon. Öfver Libanons högsta kam. Ainata. Dehr el Ahmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 198
TJUGUSJETTE KAPITLET.
mycket varmt. Hela familjen sof ute på verandan. För oss var det
till följd af värmen nästan omöjligt att sofva på hela natten.*
Den lilla byn hade 400 invånare och fyra prester. Vi frågade,
hur stor lön presterna i dessa bygder hafva. De svarade, att många
äro utan lön, och de, som hafva aflöning, hafva ett à två tusen piaster
d. v. s. 170 à 340 kr. om året. Och det är ju ganska måttligt. Men
de behöfva icke mycket, vare sig af mat eller kläder. De se också
i allmänhet ytterst tarfliga och sluskiga ut. Men när de göra sina
embetsförrättningar, så draga de kyrkans kåpa öfver sina egna kläder,
och hon skyler alla fläckar.
Klockan var 7»7 på morgonen, då vi följande dag lemnade det
vänliga huset och sade dess inbyggare ett hjertligt farväl. När jag tog
afsked af gamla mormor, gjorde jag ett korstecken och pekade upp mot
himmelen. Det förstod hon, tårarne kommo henne i ögonen, och jag
glömmer icke lätt den hjertligt fromma blick, med hvilken hon såg
på mig, då hon nickade sitt farväl. Vi skulle nu ut öfver den slätt,
som vi hade sett från Libanons topp djupt under våra fötter. Men
hvad som der uppifrån för våra ögon hade tett sig såsom en
sandhed, beväxt med buskar, var i stället, när vi kommo närmare, en
högst oländig, bergig, trädbeväxt hög platå, som var mycket besvärlig
att komma öfver. Men när vi ändtligen kommit igenom den samma,
så hade vi en stor odlad slätt framför oss. Midt på densamma står
en ensam, omkring 20 meter hög pelare, hvars historia ingen känner.
Den står der såsom ett frågetecken för de lärde.
Efter något mer än tre timmars ridt anlände vi till Baalbek, den
märkvärdiga staden vid foten af Antilibanon. Det var den 10 oktober,
jemt en månad sedan vi hade lemnat Stockholm.
* Såsom bevis på, huru främmande befolkningen i dessa bygder är för all
bekvämlighet, kan nämnas, att man ingenstädes har några afträden. Här, der det såg bättre ut
än annars, frågade jag vår dragoman efter ett sådant. Han svarade en smula förvånad:
»Afträde här? Det fins ingenstädes, d. v. s. allestädes».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
