Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 41—44. Samarien: Jisreel, Samaria, Sikem - 44. Upp på Garizim. Vid Jakobs brunn. Josefs graf. Det gamla Sikar. Berget Ebal. Samariterna och deras synagoga. Vandring genom staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID JAKOBS BRUNN.
371
Man har under de senare åren företagit gräfningar vid Jakobs
brunn. Dervid har man utgräft ganska väl bibehållna lemningar af
ett litet kapell. Det har utgjort en del af en kyrka, som i fjerde
århundradet byggdes öfver brunnen, och som stod kvar ännu fyra
hundra år derefter. I detta kapell kommo vi nu in. Det är stort som
ett vanligt boningsrum och har hvälfdt tak. I hvalfvet finnes ett
litet hål. Genom detta hafva resande af gammalt fått titta ned i
brunnen. Midt på kapellets golf ligger öppningen af brunnen och
på sidan derom ett litet, ytterst tarfligt grekiskt katolskt altare. Det
är nämligen de grekiskt katolska kristna, som ega platsen, och som
hafva föranstaltat de nämda gräfningarna. Brunnen är rund, och
ganska vid; den har en genomskäring af 25/s meter. Den är bygd
af huggen sten och det med mycken omsorg. Den är ock mycket
djup. Vi satte ett ljus på ett snöre och sänkte det ned ända till
botten. På detta sätt kunde vi beskåda brunnen ända uppifrån och
ned igenom. Och det var mycket intressant. O, hvad vi kikade!
Det är icke alla dagar man får blicka ned i Jakobs brunn.
Under regntiden lärer brunnen innehålla något litet vatten.
Största delen af året är den torr, och så var den nu. Huru djup den
ursprungligen har varit, det kan ingen säga, men de påbörjade
gräfningarna skola väl en gång ådagalägga det. Det grus och de stenar,
som under århundraden ramlat eller af resande kastats ned i
brunnen, bilda säkerligen ett ganska högt lager. När vi hade dragit upp
vårt ljus, mätte vi snöret och funno djupet vara omkring 23 meter.
Det kändes mycket gripande att sitta på denna plats. Ty det
finnes icke den ringaste anledning att betvifla dess äkthet. Här hafva den
gamle patriarken Jakob och hans söner i sitt anletes svett gräft och
arbetat. Dessa stenar hafva de dragit tillsamman och huggit och
murat in, och det för nära fyra tusen år sedan. Men ännu större
intresse har platsen derigenom, att det var här, som Jesus satt och höll
det märkvärdiga samtal med den samaritiska kvinnan, som Johannes
på ett så lifligt sätt skildrar i kap. 4 af sitt evangelium. När Jesus
talade om det lefvande vatten, som han hade att gifva, så svarade
hon: »Herre, brunnen är djup, och du har intet öskärl; hvarifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
