Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FEMTE KAPITLET. På Evora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dit 1849, och liksom många andra har han återvändt nästan fattigare,
än då han for. Emellertid kommer han lagom. Jag skall nu söka
upp honom och höra, hur han tänkt sig den närmaste framtiden.
Under tiden kan May tjänstgöra som vägvisare åt er. För resten
kan jag gärna be öfversten och Woodward äta middag här i dag.
Ni kunna prata mera ostörda här.»
»Er far öfverhopar oss med vänlighet», sade jag till May, när
herr Arundel lämnade rummet.
»Det är hans lifsuppgift att göra enhvar lycklig», sade Mikael.
»Det kan hvem som helst se.»
»Han är den bäste och mest osjälfviske man i världen», sade
May med strålande ögon och rodnande kinder, »och jag tror inte
det finns hans make. Ni måste låta honom göra alldeles som han
vill, Jack. Det skulle bli en svår missräkning för honom, om ni
inte gjorde det.»
»Han ger oss ynnestbevis på ett sätt, som om det vore vi, som
hjälpte honom», sade jag, »och så att —»
»Att till och med ditt envisa oberoende måste ge vika för
honom», afbröt Mikael med ett skratt. »Och det är då för väl. Jag
kan inte säga er, hvilken lättnad jag känner, May. Jag har hela tiden
varit rädd, att denne styfnackade unge man skulle säga, att han inte
ville resa. Men säg, vet ni något om vägen?»
»Låt mig se», sade May och räknade namnen på fingrarna.
»Först skola ni fara till Paramatta, sedan till Peurith och så till Emu
Plains, därefter skola ni färdas öfver Blåa bergen, förbi Mount
Victoria och Hartely, sedan utför andra sidan till Macquarie Plains, så
till Bathurst och slutligen dit, där Daisy är.»
»Det där låter ju mycket trefligt», sade Mikael; »och hvad kunna
vi få skjuta?»
»A, alla sorters djur», svarade May, »som Ben Layton, om han
kan förmås att följa med, kan tala om mycket bättre än jag.»
När herr Arundel kom hem på kvällen, hade han goda
nyheter med sig. Ben Layton hade samtyckt att följa med, så snart han
fick höra talas om vår tillämnade färd. Herr Arundel bad mig följa
med in i biblioteket för att afhandla saken. Det var omöjligt att
vägra att gå in på ett så ädelmodigt anbud, och jag lugnade mig själf
med att utbedja mig löfte att få återbetala allt vid första tillfälle.
Det var ett muntert sällskap vid middagen. Så fort öfversten
fick se mig, lade han handen på axeln på mig och ruskade mig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
