Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enhetlighet och stil, särskilt med tanke på mässmusiken 89
med tanke på Advent, ibland på
Passionstiden o. s. v. och är i all-
. mänhet hållen i sträng kyrklig stil.
Men mässan användes även till att
celebrera större kyrkliga och foster-
ländska fester m. m. och uppträder
då helt naturligt i större och friare
former, då den icke är avsedd för
gudstjänstbruk. En otalig mängd
av en-, två-, tre- och flerstämmiga
mässor ha på så sätt uppstått med
orgel- eller orkesterackompanje-
mang inom den katolska kyrkan.
Vederbörande ha endast att välja
den musik, som lämpar sig efter de
resurser och den musikaliska nivå,
som är tillfinnandes. Luther be-
höll, som redan blivit nämnt, idén
om genomkomponerade mässor och
lät en särskild kör fortfarande ut-
öva mässpartierna. Likaså hade
kören den uppgiften att vid högtid-
ligare tillfällen utföra en särskild
hymn. Utom dessa avdelningar in-
förde Luther som bekant ett helt
nytt moment, nämligen försam-
lingssången, och härmed uppstod
den nuvarande koralen.
Luthers tanke, att mässan skulle
utföras av kören, blev dock svår att
helt omsätta i praktiken. De nya,
oftast mycket små församlingarna
hade i allmänhet — isynnerhet på
landsbygden — mycket svårt att
kunna anskaffa särskilda sångare
för att utföra en flerstämmig mässa.
Det var svårt att i detta fall konkur-
rera med katolikerna, som utom det
stora medlemsantalet hade traditio-
nen att stödja sig på. Fördenskull
måste han inrätta en mässa så en-
kel, att även församlingen i nödfall
kunde utföra den. I de stora stä-
derna och större samhällena för
övrigt vinnlade man sig dock om
att hålla körsången vid makt för
att assistera vid gudstjänsten.
Om man sålunda sammanfattar
Luthers planläggningar för den
gudstjänstliga musiken, så kommer
man till följande resultat:
1. Koralen sjunges av hela den
gudstjänstfirande församlingen.
2. Mässan, omfattande de stora
momenten, utföres om möjligt
av bl., 2 st. eller unison kör och
i nödfall av församlingen, allt
efter som de musikaliska resur-
serna det medgiva: frihet att
skapa nya sättningar till mäs-
san och att dessa må kunna
uppföras utan särskild auktori-
sering av myndigheter.
3. Hymnen utföres av kören. Fritt
val av musik och text.
Så ter sig Luthers stora musika-
liska arv till den kyrka, som han
reformerade. Hans motto var: Ge-
nom frihet till sanning!
Hur arvingarna förvaltat detta
arv skola vi nu med några ord visa.
Så länge Luther levde, och en
tid efteråt, följdes dessa principer.
Kapellmästaren. J. Walther var en
trogen medhjälpare vid detta nyda-
ningsarbete och riktade kyrkomusi-
ken med många högst värdefulla bi-
drag. Även andra dåtida mästare
gjorde betydelsefulla insatser inom
detta område, och den Lutherska
kyrkosången syntes gå en lysande
framtid till mötes. Men redan i
början av 1600-talet började motig-
heter att uppstå. Det stötte på svårig-
heter att få nya mässor uppförda vid
gudstjänsten. Det var de kyrkliga
myndigheterna, som började lägga
hinder i vägen. De voro bekajade
av renlärighetsiver, spökrädsla för
allt nytt, och i denna sin trångsynt-
het blevo de orsaken till, att Luthers
planläggning om fortsatt utveckling
av körsången såsom den bärande
faktorn i mässmusiken så småning-
om spolierades. Snart upphörde all
komponering av mässor, och för-
samlingen övertog bit för bit den
uppgift som kören haft i detta av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
