Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det gregorianska arvet i mässan «= 129
Det gregorianska arvet i mässan.
Med det gregorianska arvet för-
står jag arvet från den gamla kyr-
kan av den gamla gregorianska
sången. Det arvet har också Sve-
riges kyrka fått del av.
Vårt folk lärde väl känna det
gregorianska arvet samtidigt med
att det mottog kristen tro och kris-
ten lära. Det mötte svensk menig-
het dels i mässan dels i det dagliga
böneoffret, officiet eller tidegärden,
som det kallades i vårt land.
Denna tidegärd, som var fastställd i
Breviariet och vars sång fanns för-
tecknad i Antifonariet, omfattade de
sju bönetimmarna, vilka i allmän-
het kunde utföras fullständigt en-
dast vid klostren och de stora kyr-
korna med ett större antal präster.
Dessa voro förpliktade att iakttaga
bönetimmarna, av vilka de främsta,
som bekant, voro: Matutin och Lau-
des om morgonen, Vesper och Kom-
pletorium om aftonen. Vid de
mindre kyrkorna torde som: regel
endast vid de större högtiderna
samtliga dessa bönetimmar kommit
till utförande som församlingsguds-
tjänster.
Att vårt folk verkligen lärde sig
älska den gregorianska sången i
mässan och i tidegärden kunna vi
förstå av den trofasta kärlek med
"vilken man höll fast vid den åtmin-
:stone under ett århundrade efter re-
formationens genombrottsår.
Symptomatiskt är förhållandet
till mässan. Olaus Petri, som ögon-
:skenligen hade skäligen ringa in-
tresse till övers för den musikaliska
utgestaltningen av gudstjänstlivet,
hade tydligen tänkt sig att den re-
formerade mässan helt skulle kunna
läsas. Sålunda anvisar han i 1531
års upplaga av Then Swenska Mes-
1 Olaus Petri,
? O, a. a. s. 416.
noghon annan»
Samlade skrifter, Studentrörelsens förlag).
3 O. a. a. s. 417. 1 O. a. a. s. 418,
san följande: »For graduale’ läss
man sedhan eller siwnger then
songen om gudz bodhordh, eller
? samt »Sedan läses
Helig, helig, helig.
— — ” och ytterligare: »Så läses
eller siwnges Agnus Dei.> ” samt till
sist: »Så siunges thå eller läses pro
Communione en psalm på Swensko,
eller Nunc dimittis (Simeons lov-
sång, Luk. 2: 29—32.) på Swensko.
— >", Vid Salutation och böner
(såväl Kollektbön, Fader vår och
bönen efter nattvardsgången som
Välsignelsen), vid Epistel och Evan-
gelium, vid Credo och Prefation
(med versiklar) samt vid Benedica-
mus anges att dessa moment före-
dragas lästa. Vid »Ingongen», som
skulle vara någon psalm ur psalta-
ren med Gloria Patri »eller annan
loffsong aff scrifftenne uthtaghen>,
vid Kyrie och Gloria angives ej om
de lästes eller sjöngos. Att åtmin-
stone »Ingongen» skulle läsas och
ej, såsom man kunde vara beredd
att tro, reciteras, förstår man av det
förtydligande tillägg, som införes
1537: »Och må messan begynnas
altså. J nampn faders och sons och
then heliga andes Amen. Tesse ord
äre vtaff konning Dauidz psalma-
book» ?.
Otvivelaktigt. har Olaus Petri
tänkt sig att mässan skulle kunna
helt läsas — av prästen. Det gre-
gorianska arvet har han icke aktat
nödvändigt att medföra, även om
han tolererat den på några punkter
i gudstjänsten såsom alternativ till
läsningen.
Emellertid har Olaus Petri själv
nödgats modifiera sin ståndpunkt
och göra eftergifter, då menigheten
önskade sjungen mässa. Olaus Petri
I, sid. 415.
5 O. a. a. s. 440. :
eller siwnges.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
