- Project Runeberg -  Tidskrift för Kyrkomusik och Svenskt Gudstjänstliv / 1929 /
172

(1926-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

172 Till frågan om högmässans inledning

och som församlingen därför skulle sakna. Kunde inte kören (fyr-
stämmigt eller unisont) då få sjunga den gamla passions-»leisen>
»Gud Fader, då han såg vår nöd» (Hymnarium n:r 100)? Kunde
denna söndags högmässa börja på ett vackrare och värdigare sätt?
En, låt vara god, psalm, t. ex. 46: 5—6, skulle efter denna körsång
blott förstöra det goda intrycket, musikaliskt sett. Och är det så nöd-
vändigt att jämt och ständigt irritera de musikaliska öronen? Kanske
finns det flera sådana, än man tror bland kyrkfolket. Men försam-
lingssången? Ja, när församlingen sedan kan få en så god och gärna
sjungen gradualpsalm som 89, så saknar den nog inte sin ingångsvers.
Liknande blir förhållandet på Kristi Himmelsfärdsdag. Vore det så
farligt att på denna högtidsdag utelämna en tämligen matt ingångs-
psalm, om man hade förmåner att ha en kör, som kunde sjunga Otto
Olssons ypperliga tonsättning till Sv. Ps. 116? Här finge ju försam-
lingen återigen en av sina mest omtyckta gradualpsalmer, näml.
113. — Vid ett och annat tillfälle kunde gradualpsalmen utbytas mot
körsång, t. ex. på Alla Helgons dag. Hymnen på denna högtidsdag
blir väl »Vilken är den stora skara?» eller någon annan, som ankny-
ter till episteln. Var och en, som sätter värde på lite ordning och reda
i gudstjänsten, kan väl ej tycka annat än att placeringen »efter tron»
blir särdeles olämplig i detta fall. Bättre vore väl, att körsången ut-
fördes efter episteln. Är man lycklig nog att till gradual få 486, vill
man väl inte gärna peta undan denna gripande psalm, utan får väl
körsången i så fall komma mellan episteln och 486. Där psalmvälja-
ren skattat åt tidens smak och i stället vill ha någon av de nya allhel-
gonapsalmerna (visserligen goda, men av obetydlig verkan jämförda
med 486), borde gradualpsalmen helst ersättas av en de-tempore-
hymn. Det må dock betonas, att sådana utbyten ej kunna ifråga-
komma i större utsträckning.

Vi ha nu påpekat, att sammanställningen körsång + psalm kan
vara olycklig, därför att den senare innebär en avmattning. Den kan
även vara olämplig, ja, otänkbar av motsatt skäl. Psalmen kan verka
så övertygande, mäktig och gripande, att den föregående körsången
ställes helt i skuggan såsom något platt och obetydligt, som vi önska,
att vi aldrig hade hört. Ja, det blir kanske med en sådan körsång som
med de andefattiga preludier, vi ha på vårt samvete: vi bli tacksamma
för att kunna glömma! För att hymnen skall slippa en sådan degra-
dering, bör den givetvis placeras i ett mindre riskabelt grannskap.
Jag vill nu nämna några exempel, där psalmen under inga förhållan-
den kan ersättas av körsång, och där det kanske vore säkrast, att
kören inte ens »preludierade». Trots allt beklagligt experimente-
rande vid psalmvalet äro vi ju ännu så lyckliga, att vi på vissa högtids-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:54:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tksg/1929/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free