- Project Runeberg -  De stora uppfinningarna /
124

(1883) [MARC] Author: Louis Thomas Translator: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

För att hålla slagverket i hvila, tills det skall användas,
hämmas ett af de hastigare kringlöpande hjulen. För detta
ändamål finnes på kransen af hjulet I ett sidostift i, som träffar
öfre änden af häfstången g h, hvilken kan vridas omkring g
och i vanliga fall hålles antryckt af en fjäder. Drages
häfstången tillbaka och strax derpå åter släppes lös, kunna hjulet
I och stiftet göra ett omlopp, och slagverket står härefter
åter stilla. Under detta omlopp har ett af stiften a gått
igenom under häfstången b, och hammaren ger ett slag.
Till-bakad ragningen af den hämmande häfstången g h verkställes
nu från urets gångverk, så snart en timme är förliden; men
på det att hämmandet ej alltid må inträffa efter det första
slaget, utan efter det andra, det tredje och så vidare, erfordras en
ytterligare inrättning. På samma axel som hjulet E sitter en
större metallskifva /, i hvars kant hak äro på det sätt
inskurna, att afstånden mellan dem i den mot skifvans
vrid-ning motsatta riktningen allt mer växa. Skifvan får
derigenom tolf olika hreda utsprång i kanten, och af dessa ligga de
smalaste bredvid hvarandra. På hämstången g h befinner sig
vid 7c ett kilformigt utsprång, hvars egg under slagverkets
stillastående ligger i ett af skifvans hak. Lyfter nu
gångverket hämstången g h, kommer slagverket i gång och
följaktligen äfven skifvan l i omlopp. Det utsprång i denna skifvas
kant, som för tillfället är närmast, skjuter sig genast in under
eggen af 7c, och hämstången hindras derigenom från att infalla,
till dess skifvans andra hak hinner anlända. På samma gång
7c här faller in, ställer sig äfven liäfstångsänden 7i i vägen för
stiftet i} och verket upphör att slå. Ju längre afståndet är
från ett hak till det näst följande, dess flere blifva
naturligtvis hammarslagen, och skifvans indelning är sådan, att det
kortaste kantstycket jemt tillåter ett slag, det längsta
der-emot tolf slag. Hjulet E och skifvan l röra sig långsamt; de.
göra endast ett omlopp på tolf timmar. Från 1 till 12 äro
78 slag; följaktligen måste hjulet 1, som vid hvarje slag gör
ett omlopp, under denna tid svänga kring 78 gånger.

Ett slag af ur, som egentligen hör under afdelningen om
elektriciteten och hennes användning, böra vi dock här
för sammanhangets skull omnämna. Det är de elektriska
uren. Som urmakarskyltar, på bangårdarna, på offentliga
platser med mera, finner man allt mer sådana ur upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:55:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tluppfinn7/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free