Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och omsorg ha nedlagts på deras fullkomnande, att de redan
hunnit en mycket hög grad af fulländning. Med teleskopet
intränga vi nu i skapelsens aflägsnaste djup och öppna oss
ut-sigter öfver tallösa, aldrig anade verldar, medan mikroskopet
inför oss i det oändligt lillas verld i vår omedelbara närhet,
en verld ej mindre underbar än den stora skapelsen.’ Det
senare har ej endast blifvit en oumbärlig nyckel till
vetenskapen, utan får äfven en allt större betydelse för det
dagliga lifvets praktiska ändamål.
Men innan vi inlåta oss på en närmare redogörelse för de
båda instrumenten, blir det nödvändigt att göra oss förtrogna
med vårt ögas inrättning, då de förras sammansättning hvilar
på alldeles samma grunder som det senares.
Om vi ur dess håla uttaga ett menniskoöga eller det med
vårt eget alldeles lika bygda ögat på ett större djur, så visar
det sig för oss, efter borttagandet af muskler och band, som
ett nästan rundt, hvitaktigt klot, ögongloben. Detta klot
är ihåligt och på det ställe, som synes mellan ögonlocken, när
ögat sitter qvar i sin håla, försedt med en öppning, genom
hvilken ljuset kan inströmma. Denna öppning, pupillen,
som genom muskler kan sammandragas eller vidgas, omslutes
kretsformigt af den färgade regnbågshinnan eller iris, och
båda täckas af den kupformiga, genomskinliga hornhinnan,
hvilken som ett urglas hvälfver sig öfver dem. Den öfriga delen
af ögats vägg eller skal består af två innanför hvarandra
liggande hinnor: ytterst den hvita eller hårda hinnan, som ger
ögongloben hans fasthet, i dagligt tal kallad »h vi t öga t», samt
närmast under och omedelbart förenad med henne kärl
hinnan. Båda genombrytas baktill, ehuru något litet åt sidan,
af den från hjernan kommande synnerven, hvilken efter sitt
inträde i ögat utbreder sig på dess bakre vägg, ofvanpå
kärlhinnan, i ett nätverk af ytterst fina nervändar, näthinnan.
Denna hinna, ögats vigtigaste del, har en utomordentligt fin
och invecklad bygnad. Hufvud sakligen är hon bildad af olika
gestaltade nervceller och nervtrådar, bland hvilka i synnerhet
de, som utgöra synnervens ändspetsar, äro på det
underbaraste sammansatta. De bestå nämligen af ytterst fina små
stafvar och tappar, som stå tätt packade lodrätt på näthinnans
yta och bilda hennes yttersta lager samt genom flere hvarf af
kornformiga celler och nervknutar äro förenade med det egent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
