Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga synnervsnätet. På näthinnan afspegla sig de skådade
föremålen i verkliga bilder, bvilka, liksom andra sinnesintryck,
på oförklarligt vis genom nerverna telegraferas till hjernan
och der utbildas till föreställningar. Men innan ljusstrålarna
komma till näthinnan, måste de först gå igenom den
ljusbrytande apparaten, som utom hornhinnan består af
kristallinsen ocb glaskroppen. Den förre är en ytterst klar
linsformig kropp, hvars främre yta är något minäre konvex
än den bakre. Han ligger omedelbart bakom pupillen ocb är
innesluten i en hinnartad och genomskinlig säck, linskapseln.
Glaskroppen, som fyller rummet mellan linsen och näthinnan,
är en geléartad, genomskinlig massa, äfven hon omgifven af en
utomordentligt tunn hinna, glashinnan. De delar af ögats inre,
som ej upptagas af kristallinsen och glaskroppen och af
regn-bågshinnan delas i främre och bakre ögonkammaren, äro i
stället fylda med en fullkomligt genomskinlig, färglös vätska,
ögonvätskan. Baksidan af regnbågshinnan äfvensom den
med henne sammanhängande kärlhinnans hela inre yta äro
öf-verdragna med svart pigment, ett kornigt, svartbrunt ämne,
som tjenar till att mildra ljusets inverkan på näthinnan. Den
olika beskaffenheten af detta pigmentlager är orsaken till de
olika färger, blått, grått, brunt, grönt, iris kan antaga.
Antingen skimra nämligen pigmentcellerna igenom en i sig sjelf
hvit regnhågshinna, hvarigenom hon får ett blått utseende, eller
också innehåller iris sjelf en stor myckenhet pigment,
hvarigenom hon förefaller brun, eller ock är hon mycket fattig på
pigment, hvilket har till följd, att hon får en grönaktig färg.
Medelst en mängd fina krets- eller strålformiga muskeltrådar,
som iris innehåller, kan pupillen vidgas eller sammandragas.
Eör att kunna ses måste ett föremål vara upplyst. Det från
hvarje punkt derå utsända ljuset genomtränger pupillen och alla
de bakom liggande, genomskinliga delarna ända till näthinnan,
men har på denna väg af hornhinnan, linsen, glaskroppen ocli
kamrarnas vätskor blifvit till den grad brutet, att strålarna
löpa emot hvarandra och slutligen förenas i en punkt. Denna
punkt måste ligga rakt fram på näthinnan midt för pupillens
medelpunkt, om ett tydligt och skarpt seende skall kunna ega rum.
Bilderna stå upp- och nedvända på näthinnan, alldeles som i
ea-mera obscuran är fallet. Detta har sin naturliga förklaring
deruti,att de från föremålet utgående strålarna genom den af bryt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
