Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jern vägsanläggningar på fullkomligt slät mark. De fall äro
dock mycket sällsynta, då på långa sträckor inga
nedskärningar eller terrasseringar behöfva göras. Äfven en till
utseendet slät och jemn trakt har ofta sina sänkningar och
stigningar. Utgöra dessa på slättlandet en stigning af 1 meter^ pa
200 meter eller i bergstrakter 1 meter på 100 meter, sa later
man dervid bero och lemnar höjdförhållandena oförändrade.
De flesta banor visa derför en omvexling af jemna och
sluttande plan. På verkliga bergsbanor deremot förekomma ännu
starkare stigningar jemte oupphörliga’ krökningar fram och till-
155. Tunnel på London—Birminghambanan.
baka, genom hvilka hanorna så förlängas, att det blir möjligt
att på dem fördela hela den stigning, som skall öfvervinnas.
Som medel till besegrande af starka stigningar tjena först
och främst stora, alltså kraftiga och tunga lokomotiv samt
vidare hjulens hopkoppling. Ju mer kraft ett lokomotiv
utvecklar och ju tyngre det är, dess bättre egnar det sig till
bestigande af lutande plan. Derför anträffas äfven de
största lokomotiven på bergsbanor. Hjulens hopkoppling medelst
förbindningsstänger, som nu förekommer pa de flesta
lokomotiv, är så anordnad, att antingen endast två stänger förbinda
det egentliga drifhjulsparet med det bakom befintliga paret,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
