Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
propellern segrat öfver hjulet. Hjulfartyg liöra numera
till undantagen och förekomma nästan endast på grundare
farvatten, der större skruffärtyg ej kunna med fördel användas.
Ur krigs flottorna ha de helt och liållet försvunnit, ocli af de
stora ocean ångarn a är det endast äldre fartyg, som ännu
fram-drifvas af bjul. Några nya större hjulångskepp byggas
numera knappast. Orsaken till denna stora förändring är ej blott
att söka i den bekanta olägenheten, som bjulfartygen förete
deruti, att de i storm och hög sjö ofta endast kunna arbeta med
det ena hjulet, utan äfven deruti, att bjul och hjulhus äro
lättare utsatta för skada än propellern och, då segel begagnas,
hinderliga för farten. Propellerns seger har dock ej varit
ögonblicklig. Tvärt om har han endast långsamt och efter
många vexlingar kämpat sig fram till det öfvervälde han nu
erhållit. Några anteckningar ur hans historia skola
tillräckligt visa detta.
Redan 1731 föreslog en fransman, Du Quet, en apparat
till fartygs framdrifvande mot strömmen, grundad på
skruf-vens verkan. Han utgick från samma grundsats, efter hvilken
väderqvarnsvingen är inrättad. På samma sätt som vindens
kraft användes att sätta väderqvarnsvingen i rörelse, ville han
nämligen begagna strömdraget att kringdrifva en med vingar
försedd apparat, som vred sig kring en axel. Denna axel
skulle uppbära en trumma eller linkorg, kring hvilken en vid
någon punkt längre upp vid stranden fäst lina skulle linda
sig och derigenom draga fartyget uppför.
Detta förslag, som numera endast eger historiskt intresse,
kom dock aldrig till utförande. Om den ryktbare fysikern
Daniel Bernoulli vid författandet af sin afhandling om
fartygsskrufven också haft någon kunskap om Du Quets idé,
har han dock ej begagnat sig deraf. Bernoulli stälde saken
på dess rätta punkt, då han utgick från den fullkomligt nya
tanken att låta den apparat, i likhet med en väderqvarnsAunge,
som han ville anbringa under fartyget, sättas i rörelse, icke
af strömdraget, utan af en inuti fartyget befintlig kraft, och
derigenom framdrifva det. Härmed var ock ideen till
propellern gifven, och äran deraf tillkommer den snillrike
schweizaren. Ofullkomligheten af tidens mekaniska hjelpmedel gjorde
dock, att denna Bernoullis sedermera af Paucton utvecklade
idé ej på länge blef praktiskt tillgodogjord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
