- Project Runeberg -  Valda skizzer /
66

(1877) [MARC] Author: Mark Twain
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Begrafningsentreprenörens prat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

F(ramkomsten), och låtfen så basa. Han var inte mera
ledsen, än ni är, — tvärtom, så lugn och sansad som
en likvagnshäst; sad\ han tyckte, att dit han skulle
ge sig i väg, en kropp skulle stå sig betydligt bättre
af att bli obsalverad för en gentil moralisk karakter
än för en grann likkista med förnäm dörrplåt på.

»Präktig karl var det. Jag sköter hellre ett lik
som han än något, jag haft göra med på sju år. Det
smakar något att svepa en så’n karl. Gud bevars, så
som han blef lagd, innan han strök med, var han
alldeles belåten med; slägten menade väl, sad’ han,
ofantligt väl, men alla de der tillrustningarna gjorde intet
annat än uppsköt saken mer eller mindre, och han ville
inte, att det skulle dra for länge om. Ni har aldrig
sett så klart ett hufvud, som han hade, — och så lugnt
och så kallt. Riktigt en kluns till hjerna, — det hade
han. Alldeles ohyggligt stor! Det var ett orimligt
af-stånd från ena änden till den andra i den karlens skalle.
Gång på gång har han haft hjernfeber rasande i en
del, och resten af skrofvet visste inte ett ord om’et —
rörde det inte mer, än ett indianuppror i Arizona rör
staterna vid Atlanten.

»Nå, slägtingarna, de ville ha en dundrande
be-graining, men salig menniskan sad’, han kunde inte
med granlåter, — behöfdes ingen procession, — kunde
stoppa likvagnen full med sörjande och så sticka ut
en bogserlina akterut och ta honom på släp bakom.
Han var emot allt, hvad stil heter, mest af alla
jordiska qvarlefvor, som jag träffat på. Ett vackert,
enfaldigt väsen var han, det kan ni lita på. Han gaf sig
den och den på att fa sakerna gjorda så, som han ville,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:20:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tmskizzer/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free