Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afhandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stitutionens reform blifvit hos dem bordlaggda. Grefve
Fer-sen, som, innan grundlagsfrågorna företogos, önskade vara
förbi stötestenarne i den nya finance-planen, ville nu genast
hafva denna på riddarbuset afgjord. Pechlin, som deremot ville
låta den väntande financeplanen bestämma partiställningen vid
den constitutionella frågans afgörande, yrkade, att de
bordlaggda grundlagsändringsförslagen först skulle företagas,
öf-ver denna preliminairfråga uppkom den mest stormande
öf-verläggning, hvilken ledde till en votering, hvari visserligen
grefve Fersens vilja antogs med 456 röster mot 408; men denna
ringa öfvervigt i en förberedande fråga lofvade ondt för
huf-vudstridens utgång. Reformförslagen antogos emellertid af
presteståndet, men förkastades af borgare och bönder.
Riddarhusets beslut kunde således ej komma att ega någon vigt
utan genom sitt inflytande på opinionen. Men utsigten
äf-ven till denna vinst förmörkades för hofvets anhang, då
hattpartiets financeplan på riddarhuset antogs med en pluralitet
af blott tio röster *).
För att vinna riddarhusets bifall till reformförslagen
skyndade grefve Fersen att inskränka dem uti flera för adeln
misshagliga punkter och hofvet hoppades säkert att
åtminstone få fira den obetydliga triumfen af en votering till dess
förmån. Men nu visade sig, huru väl Pechlin ledt spelet.
En majoritet af 457 röster mot 431 nedslog det hopp,
hvil-ket hofvet intill sista stunden hyst och för hvilket det gjort
stora uppoffringar. Om ock genom ett adelns bifall till
reformerna de två lägsta stånden förmåtts ändra sin
mening, hade segren i stället för att tillfalla hofvet
blifvit senatens, hvars magt genom de nya förslagens antagande
verkligen blifvit utvidgad. Konungen skulle hafva förlorat
den sorgliga trösten att ifråu ett öfvermodigt råd kunna vädja
till riksdagen. Statsskicket skulle enligt hattarnes gamla
plan möjligen hafva stadgat sig till oligarki. Det var
Sve-riges lycka, att sjelfsvåldet fick fortsätta sitt spel. Hofvets
nedslagenhet efter stridens utkämpande vore emellertid lika 9
9) Cocceji, Stockholm d. 18 Juli, 4 Ang., 12, 19 Sept., 6,* 10, 17,
20, 24, 27, 31 Oct., 3, 7, 14 Nov. Till Cocceji, Berlin a. 31 Oct., 11
Nov. 1769.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
