Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
förtjenar det att anföras, huru stora sjötullen erkändes vara
blott af konungen beroende 6). Om till allt detta lägges, att
könungen egde utvägar att från påbjudna skatter befria den,
han ville, och ganska vidsträckt rätt att efter behag afsöndra
kronans gods och ordinarie inkomster, så visar sig folkets
sjelfbeskattningsrätt vara ett nästan förgäfves fridlyst fält.
Vända vi oss nu till lagstiftningen, så finna vi väl
konungaförsäkringen af år 1611 lika allvarligt som
Landslagens konungaed uttala den grundsatsen, att ändring af
allmän lag tarfvar folkets samtycke. Men en blick på de
nådiga resolutionerna öfver ståndens besvär lärer till en
början, att den ekonomiska och administrativa
lagstiftningen, som alltid tillhört Sveriges konung och än i dag liar
väl obestämda och väl vidsträckta gränser, under Gustaf
II Adolfs tid inom sina råmärken fattade områden, hvilka
man nu är synnerligen mån om att förbehålla
beskattnings-och privat-rätten. Vigtigast är likväl, att allmänna
riksdagarne, vid hvilka lagfrågor egentligen borde förekomma 7),
voro utan bestämda former för en sjelfständig verksamhet.
Enligt Riksdagsordningen af år 1617 skall visserligen hvart
stånd för sig aflemna svar på konungens propositioner.
"Är nu" — heter det dock derefter — "Konglig Majestät
med svaret tillfreds, väl och godt. Ar der- något
betänkande uti, då replicerar H. K. M:t antingen muntligen
eller skriftligen eftersom sakens vigt det kräfver. Hvar
6) Geijer; Sv. F:s Hist. S. Afd. IV. sidd. 37 ff. Gustaf Adolf har utan
bevillning uppburit skatter — sid. 282. Ännu viirre hade det varit förr,
se t. ex. under Johan. Geijer S. Afd. III. 283, 286. Huru handlöst
ständerna kunde till konungens afgörande lemna ganska vigtiga
beskattningsfrågor (om skjutsning, gästning, "item de små partzedler, som
un-dersåtarne i deras årliga skatt pläga utgöra"), synes af 1602 års
riksdagsbeslut, der de tillägga: "och hvad som H. F. N. derutinnan med sitt råds
råd framdeles gör och stadgar......dermed vele vi låta oss nöja
.... och kan det efter lägenheten i Lagboken infördt varda". Stjernman;
1. c. 538. Jfr. sidd. 557, 1511.
’) Äfven häruti voro grundsatserna länge oklara. Sedan riksdagsbeslutet 1602
föreskrifvit, att lagboken, innan den öfversedd och förbättrad trycktes,
skulle "icke allenast opå en allmännelig riksdag först uppläsas utan ock
nti hvar landsände förkunnas", så förklara ständerna detta 1604 så, att den
borde tryckas "sedan den vore i alla landsändar förkunnat och gillat."
Stjernman; 1. c. 538. 552.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
