- Project Runeberg -  De tolv apostlarne eller Jakob Bagges skatt. /
151

(1913) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

görelse och försoning bör kunna ske när som helst, och jag för
min del vill tillmötesgå alla rimliga önskningar för vinnandet av
detta mål. Du klagar över att ingen av Brahesläkten varit
närvarande vid bröllopet. Gott, bröllopsmåltiden är ännu ej
avslutad, du är släktens huvudman, träd in i bröllopssalen, sätt
dig närmast högsätet och drick brudparet till — sedan må väl
ingen kunna säga att Sigrid Brahe trätt i brudstol i släktens
frånvaro. Detta vore en klok mans sätt att ställa till rätta en
sak, som han i alla fall ej förmår att ändra.
— Kanske vore det så, men det är icke mitt. Nu återstår för
mig endast att som släktens huvudman framställa en begäran,
nej, en fordran–––-
— Och den är–––
— Ätt min syster Sigrid genast följer med mig härifrån. Vad
som är gjort, kan icke ändras, och jag lovar dig vid min
ridders-mannaära, att göra allt för att förmå Erik Bjelke att godvilligt
återgiva Sigrids löfte. Därefter skall jag genom ett för släktens
ära och anseende passande bröllop på Rydboholm låta bekräfta
den vigsel, som i dag ägt rum.
— Ja, svarade prinsessan med en viss skärpa i rösten, om
hennes man Johan Gyllenstjerna tillåter det, så må hon i morgon
medfölja dig, men icke förr.
— Är ’detta ditt sista ord, fröken Anna!
— Ja, det är det.
— I så fall farväl, och må Gud förlåta dig, vad du brutit emot
en av landets ädlaste släkter. Jag har älskat dig, stolta och
självrådiga Vasadotter, och jag gör det ännu. Men mellan oss
kan aldrig återknytas det band som varit — aldrig. Det löfte
giver jag dig dock, att jag, sedan jag frivilligt avstått
Vasadottern, aldrig skall träda i äktenskap med någon annan.
Farväl!
Med dessa ord kysste han hennes hand, bugade sig till avsked
och gick utan att se sig tillbaka. Men med handen tryckt emot
hjärtat stod prinsessan och lyssnade efter hans bortdöende steg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tolfapo/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free