Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - [Inledning av Adolf Edvard Arppe]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då en blidare årstids första förebud nalkades den höga norden, då vinterns
isande kyla, som omgifvit våra bygder, begynte vika för glöden af vårsolens
strålar och ljusa bilder från naturens stundande högtidstimmar redan skimrade for
menniskans längtande blickar, då kom till oss från vårens hemland ett budskap,
som högt och hemskt förkunnade, huru snabbt glansen af jordlifvets fullaste
fägring bleknar, huru våra skönaste förhoppningar vissnande sjunka ner för en vink
af Allhärjarens kalla hand.
Den unge Furste, som var utsedd att engång bära kejsarespiran öfver
jordens största rike, Arfvingen till Rysslands, Polens, Finlands förenade Troner är
icke mer. Under Italiens milda himmel, der med hvarje andetag helsans balsam
tycktes ingjuta sig i hans ådror, har Han, efter den Högstes för oss dolda
rådslag, blifvit bortkallad från det jordiska lifvet; Han har bortgått i blomman af
sin ålder, i en ålder, då hos ynglingen aningar vakna om mannens och
medborgarens förestående pligter, hos Furstesonen föreställningen om Hans kallelses
omätliga vidd begynner ikläda sig bestämdare form och gestalt.
Detta dödsengelns oväntade, förfärliga slag, som träffat den ädle Fadren,
vår högtälskade Kejsare och Storfurste, i Hans varmaste kärlek, Hans ljufvaste
förhoppning, som för den kärleksfullaste Moder är en källa till tärande, bitter
saknad och sorg, för den ungdomliga syskonkretsen en förlust, som endast med
djupaste smärta kan bäras; — huru skulle ej detta slag äfven drabba de
miljoners hjertan, hvilkas tillgifvenhet den hädangångne Fursten i så rikt mått egde,
huru skulle denna olycka ej finna genljud i alla goda medborgares renaste känslor!
Hvarje medlem af det Finska Folket skall djupt känna hela vidden af denna
sorg, dessa krossade förhoppningar; men om det höfves något samfund framför
andra att gifva bestämdare uttryck åt denna stämning af smärta och saknad, att
åt den unga Fursten egna en af tacksamheten frammanad minnesgärd, så är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
