- Project Runeberg -  Vid Kejserliga Alexanders universitetets sorgefest den 24 maj 1865, med anledning af dess höge kanslers hans kejserliga höghet thronföljaren, cesarevitsch och storfursten Nikolai Alexandrovitsch's dödliga frånfälle /
4

(1865) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - [Inledning av Adolf Edvard Arppe]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Finlands Universitet, hvars högsta styrelse i tio års tid omgafs af glansen och
anseendet af Kejsaresonens namn och hvars hela verksamhet derigenom erhöll det
högsta erkännande, det kraftigaste stöd från tronen och dess närmaste grannskap.

I Hans Majestät Kejsarens nådiga beslut, att till Dess efterträdare såsom
Kansler för Alexanders-Universitetet utse Dess förstfödde högtälskade Son och
Tronföljare, skall Universitetet alltid vörda ett af de många vedermälen af
faderlig omsorg, denna upplysningens plantskola fått emottaga från Hans mäktiga
hand, Hans ädla hjerta.

Den unge Kanslerns ålder och ifriga förberedelser för framtida verksamhet
hade väl ännu ej tillåtit honom att personligen lägga hand vid Universitetets
styrelse; men det var Hans redan uttalade afsigt att i den närmaste framtiden skänka
densamma omedelbar uppmärksamhet; också hade han redan omsorgsfullt gjort
sig förtrogen med Högskolans föregående öden och utveckling samt närvarande
inrättning i dess vigtigaste detaljer. Sitt deltagande för dess val visade den unge
Fursten, då han den 24 Juni 1857 hedrade Universitetet med ett kort besök,
likasom Han under en utflygt om sommaren 1858 till Saimens och Finska vikens
stränder var i tillfälle att yttra den lifligaste välvilja för detta land.

Då Universitetets Vice Kansler och Konsistorium i underdånig adress
lyckönskade Honom till Hans den 20 September 1859 uppnådda myndighet, behagade
Han derå afgifva följande nådiga svar: „Herr Vice-Kansler! Med synnerlig
tillfredsställelse har Jag genom Eder emottagit Consistorii vid Alexanders-Universitetet
lyckönskan till min uppnådde myndighet. De känslor af innerlig tillgifvenhet
för Min person, som härvid af Consistorium uttalats, hafva för mitt hjerta varit
lika glädjande och dyrbara, som Mina välönskningar till nya framsteg för
Universitetet på vetenskapernas och den sanna upplysningens fält äro uppriktiga och
varma. I fullt medvetande om vigten af mitt åliggande att befordra uppnåendet
af Universitetets ädla mål och medverka till dess förkofran, skall jag, efter
föredöme af Min Faderfader och Fader, städse låta bemödandet härom blifva en för
mitt hjerta kär pligt — Jag uppdrager åt Eder, Herr Vice-Kansler, att för
Consistorium Academicum tolka min innerliga erkänsla för dess lyckönskan och Mitt
varma deltagande för Universitetets sträfvanden. TsarskoeSelo, den 14/26 September 1859.                                                 NIKOLAI.”

Endast några månader hafva förflutit, sedan Universitetet betygade sitt
deltagande, sin glädje öfver den fröjdefulla tilldragelse, då dess Höge Kansler till
sin trolofvade brud utkorat den högborna, älskvärda Konungadotter, som vunnit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:59:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topalex/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free