Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unda Marinas fotspår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
borta — säger hon — är min glada gosse; borta, borta är
strandens fröjd, och sakta somnar jag här på sandens
dynor. Skilda vänner äro ju haf och skog; den mörka
granen reser sin krona mot skyn, och aldrig, aldrig kan
han nedstiga till det dunkla djupet i sjön. Men jag ser
honom ändå, jag ser honom hvar kväll, och han speglar
sin höga krona i mitt blåa öga. Sörj ej, mitt hjärta;
se, Guds godhet skall en dag förena det, som länge var
skildt, och komma, komma skall åter den dag, när Unda
Marina går med glädje till stranden, och Florio söker
hennes fotspår i den silfverhvita sanden i aftonlugnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
