- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 6 /
8

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Matts Lustigs barn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bredvid kyrkogården, men de umgingos visst icke okta
på dessa ställen, och sällan voro de hemma i sin stuga.
De tyckte det vara roligare på bröllop, och när allt var
som det skulle vara och Matts spelade upp, var Brita
alltid den körsta i dansen näst ekter bruden; det var ju
ett så viktigt och ärokullt ämbete att hedras som
brud-kläderska.

— Nog kunde du dika potatislandet, så växer det
bättre — sade Brita en dag, när där icke var bröllop
på sju mils omkrets och lustiga Matts hade intet att göra.

— Jag skulle gripa till spaden! — utropade Matts.
— Nej, se då blefve fingrarna stykva som korkpinnar,
och hvad skulle filoken säga?

Nästa vecka blef där ett bröllop i Nokkis gård, och
Matts skulle spela brudmarschen. Men när han kom
med filoken på armen till Nokkis, mötte han en
likprocession vid grinden, ty där voro två gårdar: i den
ena var bröllop och i den andra begrakning. Matts
tyckte inte om begrakningar, ty där ville ingen höra
filoken, och det körargade honom, att någon kunde vara
bedröfvad, när han var glad. Så köretog han sig nu i
körargelsen någonting mycket opassande. Han ställde sig
vid grinden och begynte spela sin bröllopsmarsch, medan
likprocessionen gick där körbi. Och när sorgekolket bad
honom tiga, spelte han desto mer och följde efter
processionen ett stycke på vägen, spelande efter marschen
en lustig polska.

Detta var ju illa gjordt af lustiga Matts, men så
fick han också plikta därför. Ty när han sedan ville
spela vid bröllopet, kände han sina fingrar så
besynnerligt styfva, och från den dagen fick han gikten i sin
vänstra hand, som han så nödvändigt behöfde för att gripa
om strängarna. Matts gick till alla kloka gummor i byn,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:01:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/6/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free