- Project Runeberg -  Sånger /
III:32

(1904-1905) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Natten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32 SANGER 1867

De gjort hvad aldrig var förr förnummet,
de dödat tiden, förintat rummet.
De säga: vi äro jordens gudar!
Men deras verk skall förgås som skummet.


De må förnimma från urtid orden,
att min är himlen, och min är jorden.
De skola veta, att jag är Herren.
Gå till dem alla! Begynn med norden!


Sagdt. Öch Guds härold, den starke anden,
hvars vingar fläkta kring himlaranden
från solens uppgång allt till dess nedgång,
stod, snabb som tanken, i nordanlanden.


Öch det var natt, och ett löf ej rördes,
ett moln ej skymde, ett ljud ej hördes.
Blott från det rus, som förgiftat kornet,
ett stoj i natten af eko fördes.


De gröna fälten med ax som gunga,
de stodo lätta, de stodo unga
i hoppets fägring, i tyst förbidan
att snart af himmelen mättas tunga.


Den starke ängeln sin bana mätte.
Hans blickar föllo på polens jätte,
som i den eviga köldens kula
på gåtor rufvar. Han var den rätte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:48:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/topesang/c0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free