Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstnärsgillets prolog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 SANGER 1869
År 1869.
Konstnärsgillets prolog.
5 Februari.
1.
M idvinterdag bär våren i sitt sköte:
midvinterdag gaf Finland Runeberg.
midvinterkväll församlar nu till möte
oss, vänner utaf dikt och ton och färg.
Vi hälse varmt, i fröjden och i smärtan,
vår ädle, gamle diktarkung i nord
och uti honom konstens ursprungsord,
som smälter drifvorna i mänskors hjärtan.
Här läder stoft vid vingarne af anden.
Vi äro vinterkvällens irrskensbloss,
som tändas, gnistra, flämta, dö i sanden;
men det odödliga, som bor i oss,
det slocknar ej, när gnistorna förbrinna,
det är dock höjdens brutna återsken.
I oss och öfver oss står dock idön:
»Idén är evig; skuggorna försvinna».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
