- Project Runeberg -  Noveller. Band 3 /
167

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gröna kammarn i Linnais gård ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Ja, kortkor kaptenen, nu kommer jag kör att fria,
och ekter herrn här är road att höra på, så gärna kör
mig. Hör nu på, min bästa herr Lithau, tamme katten
har jag inte slagit herrn ur brädet, men det kår herrn
hålla till godo; låt oss inte börja krakel kör det. Det
torde bli länge, innan herrn nästa gång kommer att åka
med en viss dam, men skulle det mot körmodan hända,
så förbehåller jag mig att herrn inte säger henne några
sottiser — förstår herrn?

— Kan jag tjena herr kapten med så litet, så
mycket gärna.

— Kusin Winterloo — sade ökversten uppbragt —
jag förmodar att hvarken jag eller min dotter ännu gikvit
kusin rättighet att föra ett sådant språk.

— Tusan, svärkar, är det på det viset? Nå, det
var, hagel i rötmån, inte min mening. Hör nu på, jag
skulle körbåldt gärna göra svärkar till viljes och ta kusin
Ringa; ja, jag går så långt att jag i flera veckor varit
pinkär i flickan, men inte passar en sådan
solskens-mYgga åt mig, svärkar! Har hon inte nu långa tiden
gycklat med mig som med en bulvan? Och jag låter,
kork i min hals, inte gyckla med mig, kast man placerar
mig i hvilken släde som helst. Svärkar måste ursäkta —
tamme k-n jag kan ta henne 1 Se så, nu är det sagdt.

— Hvem har bedt kusin därom? Dame! Hvarken
jag eller hon, skulle jag tro.

— Ursäkta, min nådiga onkel, så ulan ögon och
öron är inte Winterloo. Men det må nu gå kör en
troja dus. Onkel hittar väl någon annan måg ak god
familj... och min nådiga mamma får finna sig i sitt
öde. Jag kommer just nu ifrån henne, jag tog henne
på säng, för att hon inte skulle alarmera hela huset; jag
kunde väl tro det skulle knappt aflöpa utan duskväder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:03:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnov3/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free