Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gröna kammarn i Linnais gård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Emedan hon älskar sin syster mer än sig själk,
svarade han.
— Håller du af mig, Ringa, så kom! Din plats är
icke här! sade Anna, darrande af vrede.
Ringa började endast gråta än häftigare.
— Tillåt henne att dröja ännu några ögonblick,
sade Lithau lugnt. Hvad jag sagt henne, det skyr icke
ljuset eller fröken Annas närvaro. Med baron Littows
tillåtelse ber jag om fröken Ringas kärlek.
— Nog, nog! Jag anade det! Stackars barn, gråt
icke mer, jag är ju hos dig; jag skall beskydda dig mot
vår fars efterlåtenhet och mot denne herres efterhängsenhet.
Hvad tror han om oss? Tror han sig vara en annan
Don Juan, som endast behöfver visa sig, för att eröfra
oerfarna landtflickors hjärtan? Kom ... Vi önska herr
Lithau bättre framgång i andra fälttåg. På Linnais, fruktar
jag, har kapten Winterloo nyss beröfvat honom den enda
lager han här kunnat hoppas.
Ringa upphörde att gråta.
— Tiderna förändras, genmälde arkitekten sorgset
och utan bitterhet. — Fordom älskade Katarina Szistovo
en ofrälse, och därför genomborrades han af en Littows
svärd. Nu samtycker en Littow till en dylik förbindelse,
men Katarina Szistovo behandlar den ofrälse med
förakt.
— Och med hvilken rättighet tränger sig herr Lithau
in i en familj, som aldrig önskat stå i någon förbindelse
med honom? Hvem har sagt honom, att en Littowa
hjärta mer än andra, som äga känsla af eget värde, står
öppet att disponera för den första bästa, som regnar
ned ifrån landsvägen för att lyckliggöra oss med
anbudet af sin älskvärda person?
Arkitekten stod upp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
