- Project Runeberg -  Noveller. Band 1-2 /
II:348

(1901) [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. En gammal hofmans död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

familjeangelägenheter. Lotten och von Dahlen växlade
med hvarandra en blick som sade: vi ha intet ojäfvigt
vittne till den dödes muntliga testamente, och vigselattesten
ligger där i bitar. Hvilken olycka!

Hushållerskan såg sitt öfvertag och fortfor med gäll röst att ropa:

– Eljas! Eljas! Kom och vräk det här packet på dörren!

Vid hennes rop inträdde – icke Eljas, utan en
annan person, hvilken hon minst hade väntat och hvars
anblick slog alla närvarande med häpnad.

Den man, som så oförmodadt inträdde i sängkammaren,
var ingen annan än den för död ansedde Sebastian.
I den varma kammaren hade han efter hand återkommit
till sans och vacklade nu, blodig och matt, vid sin
moders rop in genom dörren.

När hushållerskan blef honom varse, kastade hon
sig med ett anskri af glädje kring hans hals och betäckte
honom med kyssar. Men han lösgjorde sig med synbar
motvilja ur hennes armar, stapplade till sängen, sjönk
utmattad på en stol och utropade vid anblicken af den döde:

– Mor, ni har ju ändå dödat honom!

– Det är ej jag som dödat honom, dessa människor
äro hans mördare. Kom, min stackars gosse, du är sjuk,
du behöfver hvila; låt oss gå till ditt rum! Men det är
sant – fortfor hon ilsket – jag kan icke lämna dessa
främmande människor ensamma i rummet; här ligger
både silfver och annat.

Lotten tog sin mormor under armen och gick.

– Ja – sade Sebastian dystert – här ligger både
silfver och annat ... här ligger också en död. Kvinna,
vill ni icke ens i den dödes åsyn afsvära ert gudlösa
hat och er orättfärdiga girighet? Vågar ni ännu neka,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:04:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnovel/b0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free