- Project Runeberg -  Stjärnornas kungabarn / Del 2. De tre /
196

(1889) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

folks lycka, men ingenting för sådant tomt skryt, som
ditt slöseri med Freytag. Jag skall gifta bort dig med
någon gnidare, som lär dig en bättre hushållning. Hvad
säger du om Nils Tungel? Är han inte en välbärgad
änkling om par och femtio år? Inte vacker, inte from,
något illslug, något argsint kanhända, men snål, Hagar,
gement snål; han är just den man du behöfver. Han
skall lära dig taga hvad man får och hvar man får,
men inte lätt gifva ut det igen.

— Jag har icke lärt hos nådig fröken att blifva
Nils Tungels doxa, genmälde Hagar, förvånad öfver dessa
förmaningar af en drottning, bland hvars många utmärkta
egenskaper sparsamheten intog en mycket anspråkslös
plats.

— Nils Tungel eller en annan. Jag skall söka en
snål och dum man åt dig; motsatserna trifvas bäst
tillsamman. Gå nu och ställ dig väl hos Ebba Sparre; du
har förtretat henne, och hon har bättre hjärta än du. I
kväll har du ledigt. I morgon fortsätta vi Keplers
Harmonice mundi.

Det kokade inom Hagar. Hon hade sedan någon
tid känt fjättrarna trycka: nu begynte de skära in i
ett ömtåligt hull. Och rebellen inom henne tålde ej

kedjor.

— Vilja vara stor — sade hon till sig själf —

och ej erkänna något annat än sin egen storhet 1 Är
jag den gurka, som låter sig skäras i bitar och insaltas
i en *burk? Ar jag ej hennes jämlike? Vore jag en
man, skulle jag döda drottning Kristina och sätta mig
på hennes tron, lika godt huru...

Hon påtog en lätt kappa och gick tankfull ut. När

hon kom till slottstrappan, hade hon fått tid att rysa

för sina tankar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topstjarn/2/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free