Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
forblef orörlig, fast man slog mössan af hufvudet på ho-
nom, nöp honom i öronen och ryckte honom i håret, skreko
några: »Han vill göra narr af oss! Låtom oss spela boll
med tomtegubben, till dess han gifver något ljud ifrån sio-’»
Detta förslag vann allmänt bifall. Tvenne af de vildaste
karlarne fattade dvergen i kragen, lyfte honom högt upp
och kastade honom till de andre, af hvilka han emottogs,
or att pa nytt slängas i luften. Den arme Vippel gaf
ic e något ]jud ifrån sig, utan sammandrog sin kropp så-
sona en igel och fogade sig i sitt öde att brukas som boll.
itedan flera minuter hade de under skrik och buller sålunda
°.1 sa sin lek med bonom, då plötsligt en yngling om
näppeligen tjugu år framträdde i kretsen, bättre och ren-
ligare klädd än de öfriga, och genom sin befallning att låta
dvergen vara i fred gjorde ett slut på leken och befriade
den utmattade Vippel utur de vilda röfvarenas händer.
Han förde honom till den brasa, vid hvilken Nils Dacke
lag, nyss uppväckt af det häftiga bullret. Denne bestraf-
lacle med allvarsamma, hårda ord de mot dvergen utöfvade
våldsamheterna. Derpå lät han denne nedsätta sig vid
hans sida och gaf honom sin försäkran om sitt framtida be-
skydd för dylika misshandlingar, hvarmed Vippel förklarade
sig nöjd. Uppmärksamt betraktade denne derefter den
unge mannen,, som. befriat honom ur hans nödstälda belä-
genhet. Ynglingen hade ett intagande ansigte, och hans
be vymmerfulla uppsyn, hans milda, rena öga uppväckte del-
tagande och förtroende.
»Olof», tilltalade honom nu Dacke efter en stunds tyst-
nad, »sok rätt på den unge grefven af Hoya och skicka
honom till mig; jag vill tala med honom.»
»Han är sedan i går afton försvunnen härifrån», var
ynglingens . svar, hvarpå Dacke kastade på honom en all-
varsam, misstrogen blick; men snart begynte han vänligt
ater: »Rusta dig till, min son! Du skall snart få afliaga
itt profstycke — den gamle förrädaren Arvid skall få lära
Kanna hvad böndernas näfvar förmå!»
Tla, De" unge mannen förskräcktes, och hans kinder blek-
e- Men Dacke fortfor, i det han sprang upp: »Arvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
